Kolik. Igen.

De senaste veckorna har jag varit så himla glad över att Frans sovit ordentligt på nätterna. Han hade ju ett par nätter för ett par veckor sedan då han skrek och var helt otröstlig. Eller det var en natt och sedan enstaka tillfällen under ytterligare ett par nätter. Men på sista tiden har han inte haft några magbesvär alls (kanske beror det på Miniformdropparna, vi har fortsatt med dem eftersom jag kände på mig att det skulle bli sämre igen om vi slutade med dem.) Imorse sa min kompis Cicci att det var fantastiskt att Frans kunde sova så länge (09.19) och jag tänkte att ja, men det gör han ju alltid. Han vaknar ju varje natt och äter. Två eller ibland tre gånger men då gnäller han lite, får mat och somnar om. Vi behöver inte gå runt med honom eller trösta mitt i natten. Ikväll verkar det dock som att koliken är tillbaka. Om det nu var kolik sist, men magbesvären då. Frans har varit ledsen i flera timmar och nu på kvällen har det eskalerat och han skiker i panik i perioder. Han låter sååå arg och sedan hämtar han andan och snyftar. Totalt hjärtskärande. Vi har testat det mesta. Vaggat, matat, gett extra miniform, vaggat igen och använt den något fantastiska luftventilen två gånger. Man ska ju helst inte använda den för ofta men vi har inte använt den på två veckor och körde endast en gång på eftermiddagen och en gång till nu på kvällen. Använder man den för ofta kan man tydligen irritera tarmarna ännu mer. Eller störa tarmarbetet eller något i den stilen… Luftventilen är för övrigt en märklig sak, dock extremt bra, man smörjer in den med babyolja och för upp den i bebisens rumpa. Sen kan man försiktigt dra upp benen mot magen och man hör då tydligt hur luft kommer ut. En väldigt befriande känsla, för Frans självklart men också för oss eftersom vi förstår att det som stoppat upp nu släpper. Det brukar rinna ut bajs också, himla härligt men ja, nöden har liksom ingen lag.

Just nu är Frans i alla fall lugn, han ligger i Fredriks knä och suger på ena lillfinger. Det absolut bästa sättet att trösta honom på. Förutom att mata men det ska man ju kanske inte gör för ofta. och speciellt inte nu när magen redan är orolig. Så han ligger där och suger. Om Fredrik skulle ta ut fingret skulle skrikandet börja inom två sekunder. Tänker dock att han måste vara jättetrött, han har sovit väldigt lite idag sedan imorse då han vaknade och  jag antar att skikandet tar en del på krafterna…

Jag hoppas så extremt mycket att det ska bli bättre snart och att Frans får sova inatt och slippa ha ont. Imorgon ska vi till BVC och väga och mäta. Hade önskat att de kunde kunna ge oss någon mirkaelmedicin men tyvärr verkar det inte finnas någon. Den dagen det kommer så kommer uppfinnaren kunna casha in galet mycket pengar…

Stackars, stackars Frans.