Hos Stokke

Var på en supertrevlig frukost imorse. Det var Polhem PR som ordnade pressvisning för Stokke och deras nya vagn ”Trailz” på Miss Clara hotell. Har aldrig varit där innan men det va supersnyggt! Nu har vi ju redan en vagn men den här var riktigt snygg. Bättre än den tidigare Stokke-modellen om du frågar mig. I alla fall utseendemässigt, jag vet att jag är ytlig men jag kan inte hjälpa det.
Apropå vagn. Folk har ringt och mailat som galningar (i positiv bemärkelse) på Blocket-annonsen. Har dock paxat den åt den första som ringde, känns mest rätt och hon ska antagligen hämta den ikväll. Hur som helst, på frukosten träffade jag massa sköna mammor (bland annat Josefin som jag inte träffat sen hennes lilla B kom, sååå himla liten och fin var han), barn i diverse storlekar och en enda pappa, Stefan. När jag kom in på hotellet träffade jag först Annika och Emma och stod och snackade med dem ett bra tag. När jag kom fram till Angelica som hängde längst in i hörnet sa hon att hon trott att jag var sur på henne för jag hade inte ens kollat åt hennes håll. (Eftersom jag så ofta är sur, hehe) Hon kunde ju inte veta att jag typ bara kan kolla rakt fram nu pga nacken. Jag hänger och slänger gärna inte med huvudet för skojsskull… Efter frukosten satt vi kvar och matade barn och gick sedan och åt lunch på Vapiano i Gamla Stan. Angelica, Stefan, Lisa och jag. Och Alice och Frans förstås.

Nu är jag påväg ner till jobbet och F somnade precis, han var vaken hela förmiddagen och jag började undra om han någonsin tänkte somna. Tydligen. Han väntade bara på rätt tid.

För övrigt är det så kallt idag, man skulle kunna kalla det höst. Jag har shorts på mig (!) och när Lisa mötte mig imorse sa hon: ”Ja, men det är ju inte jättekallt, eller man tycker liksom inte att du är störd i huvudet för att du har shorts!” Nä, nä säkert inte. ”Störd i huvudet” dök väl säkert upp apropå ingenting… Hehe.

IMG_0232.JPG

IMG_0247.JPG

IMG_0238.JPG

IMG_0273.JPG

IMG_0260.JPG

IMG_0271.JPG

IMG_0263.JPG

Söt-chock

Idag tog jag den lilla Aygon och körde ut till Angelica, Stefan och pyttelilla Alice i Åkersberga. Har ju sett bilder på Alice så jag visste att hon var en äkta gullegris men hon var till och med ännu sötare irl för att använda en sliten internetförkortning. Hon hade massa hår och var så, så fin. Älskar bebisar med massa hår (på huvudet)

Var hur mysigt som helst hemma hos Lagergrens, åt tre supergoda kakor som Stefans mamma bakat! (Så söt-chock i dubbelbemärkelse idag och nu bakar jag en paj!) och jag hade helst velat flytta in. Även om jag håller med om att barn blir ”roligare” med tiden så ska jag verkligen erkänna att jag saknar spädbarnstiden. Visst, det var många amningspauser under nätterna men det var inte det värsta i värden, jag kände mig aldrig trött konstigt nog. Eller någon enstaka dag förstås, men jag brukar klara mig okej på lite sömn, är väl van sedan alla mina festnätter som ung, hehe.

På måndag ska vi ses igen och då är det lunchpremiär för Angelica och Alice på stan. Hon fick en Amningssjal av mig, egentligen är det en vanlig sjal men den känns som en amningssjal, från Rituals. Perfekt som tunn filt nu under sommaren också…
Älskar att Stefan och Angelica gick till Mörby centrum och köpte en kaffe under sin tid på patienthotellet. Lite som när jag och Fredrik tog med oss tio dagar gamla Frans på julshopping på NK… Fast kaffe och promenad känns ju mer oskyldigt, mest trevligt. I efterhand kan jag tänka att det var rätt korkat av mig och Fredrik att ge oss ut i influensatider (i alla fall till en knökat varuhus) med en nyfödd men vi mådde ju toppen och hade väl hybris eftersom att gått så bra och det är faktiskt inte så himla kul att hänga i en lägenhet dygnet runt… Hade ju aldrig förlåtit mig själv om Frans åkte på någon äcklig decembersjukdom knappt två veckor gammal men ja, lyckligtvis gick det ju bra.

Ja, lilla Alice var i alla fall för söt och jag längtar till måndag!

20140730-202902-73742856.jpg

20140730-202903-73743951.jpg

20140730-202901-73741054.jpg

20140730-202901-73741949.jpg

Ingen bebis…

Frans

Angelica lade upp den här bilden på Instagram. Älskar att Frans hår är helt tuffsigt efter att han sovit på soffan. Och återigen: smaknappen, bästa köpet!

Trapporna och ananasen gjorde absolut ingenting! Angelica gick nyss och var väl egentligen mer gravid än innan hon kom hit. Men vi hade trevligt trots allt. Vi åt våfflor, pratade om bloggar, jobb och diverse grejer, precis som vi brukar. Nu sover Frans och jag tänkte jobba lite. Imorgon ska jag in till redaktionen eftersom vi ska köra en liten modeplåtning till SOLO.

angelicalagrergren

 

Kom igen värkar!

angelica-lagergren

bild

 

Bästa lunchen!

Kollade även på filmer som Angelica spelat in och lagt upp på sin och Stefans blogg. Kan säga att hon är preciiiis så rolig, knäpp och underbar som hon verkar. Egentligen mer av allt ihop, i verkligheten. Mest knäpp i och för sig, hehe…

Här är en film som hon och hennes tvillinsyster, Jessica gjorde med Frans för ett tag sedan. Älskar den! Vet att jag lagt upp den innan meeeen, här kommer den igen! Favorit i repris som man brukar säga.

Smaknappen -succé!

Det här med smaknapp, vilken fantastisk, underbart grym uppfinning! Frans kan sitta med den i typ en halvtimma förutsatt att man lagt i någonting förstås. Banan är en klar favorit. Det blir kladdigt och nappen är lite svår att rengöra men det gör inget för den är så himla bra! Igår testade jag honungsmelon men det var inte så populärt. Bäst av allt är att jag slipper oroa mig för att han ska sätta något i halsen och kvävas.20140703-114911-42551018.jpg

Mmmm, banaaaaan!

Idag kommer Angelica hit. Eftersom hon är höggravid har jag förberett våfflor till lunch (jag var alltid sugen på våfflor och pannkakor i slutet av graviditeten) och en färsk ananas för det ska ju vara bra. Vet inte om jag tror på sådant egentligen men Josefin åt färsk ananas och dagen efter fick hon åka in till BB, en slump? Förresten, hur gulligt är inte namnet Bo? Jag älskar det. Jag ville faktiskt ha det namnet på vårt bar, dock helst på en liten tjej, hehe. Så himla fint tycker jag. Då skulle jag kalla henne Lill-Bosse.

Hur som helst så har jag vetat om Angelicas graviditet sedan vecka 5 (eller kanske ännu tidigare) och det känns som hon vart gravid i en evighet. Idag sätter vi punkt för den tycker jag. Angelica skulle springa upp för trapporna (hehe, good luck!) till min lägenhet för att sätta igång värkarna. Risken att hon svimmar av utmattning på våning två är tyvärr större än vad chansen är att vattnet går. Vi får se hur det går helt enkelt…

En extra grej: Det är i proncip omöjligt att ta en fin bild i lägenheten numera. Hur man än bär sig åt ligger det kläder, leksaker eller typ en använd (dock ihopvikt) blöja i bakgrunden. På den här bilden: ett tvättställ som stått på prick samma plats i tre dagar och det fulaste strykjärnet ever. Mönstret syns inte men ni får helt enkelt lita på mitt ord. Ett av mina första köp som nybliven Stockholmsbo.