20150128-173459.jpg

rs-virus

Så var man på sjukhuset med en liten kille som tydligen fått RS-virus.
Vi tog taxi in efter frukost och var här någon gång runt 9.00. Sjukhuset är jättestort och heter Bangkok hospital trots att det ligger här i Phuket. Förvirrande skulle man kunna tycka.
När vi kom fram fråga de direkt efter Frans pass. Just det, de borde man kanske tagit med men nej. Det är inte så vi jobbar. De löste sig dock ändå och vi fick fylla i lite papper som vi sedan fick skriva under (typ tio gånger eftersom Fredrik skrivit slarvigt så hans förnamn, Frans efternamn och Fredriks mailadress var fel. Haha. De höll dock god min…

Fick sätta oss i ett väntrum men redan efter cirka två minuter fick vi komma in till en läkare, motsvarande allmänläkarna på Astrid Lindgrens barnakut skulle jag gissa på. De mätte syreupptaget och lyssnade på Frans andning. Allt såg bra ut och han hade inte ens feber längre. Efter det fick vi vänta ytterligare en kort stund och passade då på att kolla upp våra försäkringar. Ringde SOS international och fick hjälp på direkten! Så proffsiga och snälla. Vi hade inte vårat försäkringsnummer men de hjälpte oss utan problem och försäkrade oss om att allt skulle lösas med hjälp av Trygghansa där vi har vår hemförsäkring. Har ytterligare en barnförsäkring på Länsförsäkringar eftersom jag och min syster alltid haft det och den har varit jättebra. För min syster. Jag har *ta i trä* inte behövt använda den än…

Så allt löste sig och vi fick ett referensnummer som vi behövde för att ”öppna ärendet”. Medan jag pratade satt två personer från sjukhuset och väntade på att få ge oss vårt rumsnummer till ett privat patientrum samt anteckna referensnummret så att det kunde börja med vårt ärende. Så smidigt! Fick direkt gå och röntga Frans lungor. Det har han gjort en gång innan men idag blev han ledsen och ville inte ligga stil på britsen. Efter två försök var det dock klart och vi fick vårt rum på barnavdelningen. Då visste vi dock inte att vi skulle behöva sova här. Ellet att det var RS-virus det handlade om.

Det började med att Frans fick andas in ånga för att få det enklare att andas. Det var INTE populärt! Han blev så arg så de rullade in honom i en handduk så han inte kunde fäktas och sprattla med armar och ben. Det blev såklart inte roligare, men han kunde i alla fall inte röra sig så mycket. Han var sååå ledsen stackarn… Och den här ångan skulle han andas in i typ TIO minuter! Får verkligen hoppas att det kommer hjälpa. Sen blev det blodprov OCH kanyl i handen (!!!) inte heller speciellt poppis och sedan ytterligare en inandning av ånga. Tror utan tvekan att det här varit den värsta dagen i Frans liv. Så många tårar och så mycket besvikelse. Han måste undrat varför hans mamma och pappa höll fast honom medan en okänd person torterade honom…

När läkaren kom berättade hon att det var RS-virus och inte lunginflammation som jag trott. De ville fortsätta he andningshjälp och hålla Frans undet uppsikt. Det blir med andra ord MINST en natt på sjukhuset…

Nu sover Frans och när han vaknar blir det middag och hostmedicin, sedan ytterligare en handdukswrap och inhalering. Sen är han nog rätt sugen på att säga hej då till den här dagen för gott. Jag känner likadant. Känns så inte skoj att sova i detta något deppiga rum, är dock otroligt tacksam för att vi slipper dela med en annan familj samt att det är stort och fräscht! Man ska inte klaga men när man vet att man har ett rum på ett lyxhotell och en grym frukost imorgon så är det lite svårt… (De har dock en restaurang här nere med jättegod thaimat för inga pengar alls.)

Huvudsaken är dock att Frans blir bra och jag hoppas verkligen att han blir det snart! Min lilla Frans. Sedan vi kom har han lett mot alla thailändare som skojat med honom och gett honom uppmärksamhet (och det är mååååååånga!) nu blänger han misstänksamt på dem istället och vänder sedan bort huvudet. Så var den fina relationen slut.

Hur som helst så är jag så extremt imponerad av sjukvården här i Thailand. Jag vet att vi är turister från Sverige och att det här ett privat sjukhus men ändå! Allt har gått extremt smidigt (okej, inte om du frågar Frans…)

20150128-172927.jpg

20150128-172955.jpg

20150128-173003.jpg

20150128-173017.jpg

4 reaktioner till “rs-virus”

  1. Jag får tårar i ögonen…lilla, lilla knodd vilken dag du haft! Jag önskar så innerligt att det räcker nu för Frans o han har haft sin beskärda del för ett helt liv framöver. Styrkekramar till er båda som måste se på när han lider!

  2. Catti: Ja, nu får han chilla med sjukdomar! Var så många barn på sjukhuset, så hemskt för alla som har barn som verkligen är dåliga :/ man fr ändå vara tacksam att det inte är värre… Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>