vecka35

Planerat kejsarsnitt

Om exakt 1 månad blir jag mamma. Ja, förutsatt att allt går som det ska förstås. Jag har sedan många år tillbaka vetat att jag vill göra ett planerat kejsarsnitt. Många undrar varför, vissa en aning dömande, andra av ren nyfikenhet. Svaret är att jag aldrig varit nyfiken på hur det är att föda barn. Jag lockas inte av upplevelsen som många mammor beskriver som den häftigaste känslan ever. Det jag sett av förlossningar upplever jag inte alls som häftigt, snarare plågsamt, olidligt, okontrollerat och ärligt talat lite förnedrande. Säkert inte som verkligheten är men jag vet ju inte bättre. Det enda jag vet är att jag inte vill uppleva det och man skulle absolut kunna säga att jag lider av förlossningsskräck. Jag har ingen fobi när det gäller ormar, spindlar och höga höjder. Bara vaginal förlossning. Och getingar. Redan på inskrivningen sa jag till barnmorskan att jag ville ha ett planerat kejsarsnitt. Hon sa att det brukade lösa sig men att jag behövde informeras om ingreppet så jag visste vad det innebar.

Jag skulle aldrig försöka övertala någon blivande mamma som ville föda naturligt att inte göra det. Ja, men ni hör ju, det är jättekonstigt. Däremot verkar många inte ha samma problem med att testa när det gäller att övertala de som bestämt sig för kejsarsnitt. Det konstiga är att de som haft åsikter inte är direkta vänner till mig, inga som direkt bryr sig om mitt välbefinnande med andra ord. De är vänners flickvänner och bekanta som jag egentligen inte känner som känner sig manade att upplysa mig om de riskfaktorer som ett kejsarsnitt medför. Jag är inte dum. Okej, inget matematiskt geni heller, men jag har verkligen läst på om kejsarsnitt, planerat, akut och urakut. Jag vet vad det innebär och jag känner till riskerna, både riskerna för mig och barnet. Jag vet också att dessa risker ofta överdrivs då man till varje pris vill undvika kejsarsnitt just på grund av priset. Det är dyrt för sjukvården, så är det. Självklart kan det hända oförutsedda saker. Såklart. Men vem säger att naturliga förlossningar följer alla punkter exakt och inte innebär några som helst risker? Visst, att föda barn är naturligt och kvinnor har gjort det….ja, alltid! Klart att det inte är världens största fara. Men man ska vara medveten om vad som kan hända och även vad konsekvenserna kan bli. Det talas ofta tyst om det men att kvinnor spricker, får problem att gå på toaletten (inte i en vecka utan i flera månader, år, livet…) och likaså blir totalt osugen på sex eftersom det ärligt talat gör för ont är inte alls så sällsynt som många verkar tro. Men hur kan man gnälla över sånt ”oviktigt” när man fått ett friskt barn, nej, då håller man hellre tyst.

Nu är det här verkligen inte en kampanj för planerade kejsarsnitt. Jag vill bara tala om hur mina egna tankar går och har gått under processen. Det jag vill säga är att alla ska göra det som känns bäst för just dem! Och (försöka) att inte bry sig om alla som tror sig vet bättre…, det är din kropp, ditt beslut. Ja, du har ju hört det förr. Mitt råd skulle vara att plugga på både snitt och förlossning och försök vara ordentligt förberedd, man vet ju aldrig vad som händer när det väl är dags. Min förlossning kan sätta igång innan beräknat datum och jag kan bli tvungen att föda naturligt precis som en naturlig förlossning kan sluta i så kallat akut kejsarsnitt eller i vissa fall, urakut kejsarsnitt. Det är bra att vara lite beredd för sin egen skull. Eller så känner i alla fall jag.  Jag har vänner som förlösts med snitt efter en utdragen förlossning, de kände kanske att det inte blev som de velat och upplevde besvikelse efteråt. Om man är beredd på vad som kan ske kanske det går lättare att acceptera det som hänt. Jag skulle tro att det är så.

4 reaktioner till “Planerat kejsarsnitt”

  1. Åh, jag har alltid varit rädd för knivar och operationer… du måste berätta hur det går sen, en förlossningsberättelse! =)

  2. Hej! Det är väldigt spännande att följa din graviditet. Och jag vet att du säkert får tusen frågor om ditt planerade kejsarsnitt. Men jag har en som jag väldigt gärna vill ställa och det är;
    om du inte hade planerat kejsarsnitt vilket datum hade han då varit beräknad? Dvs; Planerar de in snittet innan, runt samma tid eller efter han var beräknad. (efter låter ju inte så troligt men man vet ju aldrig)

    Kram Emma

  3. Hej! Vad kul att du tycker det :) Egentligen var BF den 16:e december men de tar ofta ut bebisen en vecka innan när det gäller planerade kejsarsnitt. Det är nog för att undvika att bebisen vill ut tidigare. Den skulle ju tekniskt sätt kunna komma innan snittet i alla fall, men det är väl lite mindre risk kanske…Så nu blir det den 10:e istället för någon gång runt den 16:e :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>