Hjälp människorna i Nepal

 

Tänkte skriva om det här imorse men något kom ivägen. Inget livsviktigt, men ja ni vet hur det är. Man ska kolla Instagram, plocka bort någon tallrik eller gå på toaletten… 

Ingen har väl kunnat ungdå att höra om jordbävningen som drabbade Nepal i lördags. Nu är dödssiffran uppe i dryga 4 600 personer. Jag mår så dåligt när jag tänker på alla som är skadade och har förlorat en eller flera anhöriga. De som förlorat sina barn eller sina föräldrar. Det är så jävla vidrigt. Jag tänker ofta på hur tur vi har som bor i Sverige för det är just TUR. Det är inte för att vi har gjort oss förtjänta  av att leva i ett tryggt samhälle där mat, vatten och sjukvård är självklarheter som vi gör det. Det är slumpen och vi hade lika gärna kunnat hamna i Kina, USA eller just det, Nepal. Vi hade även kunnat hamna i härliga Sverige men först efter att ha flytt från Rumänien… Mycket tänkvärt i dagar som dessa. Att vi som fötts in i ett land där vi kastar mat för miljoner, låter vattnet rinna medan vi borstar tänderna eller där vi shoppar onödiga budgettoppar för att vi kan (jag vet att jag gör det jag också!) har en skyldighet att hjälpa de som inte haft samma tur som oss tycker jag är en självklarhet! Sen vet jag att alla i Sverige inte lever i lyx och överflöd men i förhållande till många länder där fattigdom, svält och naturkatastrofer är en stor del av vardagen så har vi det ändå relativt bra. Jag är inte den som ger bort halva lönen till behövande, jag ger inte heller alla som sitter utanför Coop, pengar dagligen, men jag skänker några hundra kronor varje månad och då till tre olika organisationer: UNHCR (de stoppade mig på stan när jag var ute med en nyfödd Frans i vagnen och berätta om svältande barn och ja, ni förstår ju själva!) Amnesty (egentligen känner jag inte lika mycket för den här organisationen som exempelvis UNHCR men vad kan jag säga, de stoppade mig på stan en gång för ett par år sedan och jag är så sjukt dålig på att säga nej…) och slutligen Barncancerfonden (här tog jag själv initiativ att bli månadsgivare) Det finns sååå många hjälporganisationer som jag tycker gör bra och viktiga jobb men  man kan såklart inte stödja alla ekonomiskt.

Imorse skickade jag i alla fall 100 kronor till UNHCR och 100 kronor till Röda korset. Inte för att jag tror att det hjälper SÅ otroligt mycket men som man brukar säga: många bäckar små. Röda korset sökte jag upp själv då jag inte visste var jag skulle vända mig och sedan fick jag ett sms från UNHCR där man kunde svara på meddelandet för att bidra med en hundralapp. Kanske har du någon favoritorganisation men om inte så vill jag tipsa om de två som jag skickade till: (du skänker 100 kronor/sms)

UNHCR: smsa NEPAL100 – 72980

RÖDA KORSET: smsa AKUT NEPAL – 72900

Jag skriver inte det det här inlägget för att visa att jag minsann är så himla duktig eller för att skryta med någon typ av generositet. Jag tror dock att om alla delade med sig i sociala medier så kommer alltfler vara med och bidra och det är ju det som är hela poängen. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>