macarons

Helgförberedelser

Säga vad man vill om Macarons men det är utan tvekan ett av de finaste bakverken…

På lördag kommer ju några kompisar hem till mig och jag ska bjuda på ett försenat födelsedagsfika. Tänkte först köpa tårtor men sen kom jag på att jag kanske ska baka själv istället (de som kommer blir väl rätt besvikna nu om de läser det här…) Jag älskar att laga mat och tycker det är ganska skoj att baka, det hade såklart varit roligare om jag var bra på det… men jag ska öva. Practice makes perfect osv. Har testat att baka macarons en gång, de blev goda men såg rent ut sagt för jävlig ut. Jag vet dock vad jag gjorde för fel: jag vispade för mycket efter att jag inte vänt ner mandelmjölet i äggvitan. Jag hällde bara i allt på en gång och körde på för full fart i bakmaskinen, resultatet blev en rinning smet som flöt ut över halva bakplåten. Tillslut fick jag grädda den genom att hälla den i små muffinsformar för att åtminstone formen skulle bli okej. Men nej, det var inga höjdare tyvärr. Så nu testar ja igen och är betydligt mer förberedd. Har fixat äggvita som ska stå rumstempererat till imorgon och skållat mandlar som just nu ligger och torkar på papper. Det ska de göra hela natten och imorgon ska jag mixa dem till finfint mjöl. Bara så ni vet, det är inte mina ord när jag skriver om att rumstemperera äggvita och torka mandlar över natten. Jag har läst det på någon av alla ”macarons for dummies”-sajter jag kollat runt på. Min favorit hittills: ”8 tips som gör att du alltid lyckas med dina macarons”. Ni hör ju, det kan ju inte gå fel!

Frans  ligger här och snarkar nu. Ibland låter han såå mycket när han sover, snarkar, suckar, frustar, grymtar och pustar. Skönt att veta att han lever i alla fall.

Tidigare idag pratade vi (jag, Frans filmades mest) på Facetime med min kompis Anna i Oslo. Jag ringde upp henne och kom helt fel. Två killar svara och de satt och skratta åt mig när jag fråga saker som: ”Är Anna där?” och ”har ni tagit Annas mobil?” Tillslut sa de: Du har nog ringt fel. Det finns ingen Anna här och vi känner inte igen dig.

Jag skicka ett sms till Anna som ringde upp. Känns inte som jag kommer ringa henne igen på ett tag. Ja, det var bara en liten parantes. Ville bara berätta för någon om den hemska upplevelsen. Frans verkar inte bry sig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>