Förlåt, men vilken skitvecka!

NYBilden har inget med rubriken att göra, snarare med slutet av inlägget. Folk som man gillar och blir glad av! Bästa som finns <3 Det är Jessica som tagit bilden och även om hon inte syns är hon såklart också någon som gör mig glad! New York alltså… Också en anledning till glädje!

Imorgon är det fredag och det ska bara bli SÅ skönt! Den här veckan har tyvärr varit rätt värdelös. Jag har kanske tur men jag har väldigt sällan dåliga veckor och faktiskt inte ens speciellt många dåliga dagar. Veckan startade bra: jag fyllde nämligen 33 år i måndags, hurra! Vi bestämde innan att vi skulle fira på eftermiddagen istället för på morgonen. Det hinns liksom inte med att fixa finfrulle, blommor och grejer en måndagsmorgon, inte här hemma i alla fall… Det är inte som att vi har så långa mornar nu när vi pendlar till Frans förskola varje dag. Han vaknar typ mellan 07-07.30 och 08.07 går bussen till Mörby. Tajt! Hinner vi inte med den får vi vänta i 30 minuter alternativt ta bilen, vilket vi gjort flera gånger trots att det är det mest oekonomiska man kan göra pga vägtullar och parkeringsavgifter. Oh well.

Min födelsedagskväll var faktiskt helt grym! Vi åt jättegod italiensk middag på en restaurang på Östermalm och Fredrik och Frans hämtade mig på kontoret efter en dagens plåtning och förberedelser. Frans åt chokladsalami och kollade på Barnkanalen när han inte orkade socialisera mera (efter cirka 4 minuter, hehe) och vi kunde äta i lugn och ro. Men dagen innan middagen. Fy fan! Vill inte gå in på detaljer men jag tycker det är så sorgligt att vissa människor kan få andra att på riktigt må dåligt och typ känna att man är irriterande och ivägen enbart på grund av ens existens. Jag vet att felet ligger hos dem och inte hos en själv men ändå. Man blir så jäkla irriterad. Och ledsen. Och trött. Tisdagen fortsatte lite i samma spår men var ändå bättre. Jag har faktiskt hunnit med tre plåtningar den här veckan och imorgon skulle jag haft ytterligare en plåtning som tyvärr blev inställd på grund av sjukdom. Sånt som händer men synd såklart när man förberett och fixat. Men det är lite av grejen med jobbet, man är liksom inte försäkrad och ibland får man bara ta det. Jag känner att jag jobbat otroligt mycket de senaste veckorna. Hjärnan är slut och kroppen också. För att vara stylist är minst lika mycket kroppsarbete som tankeverksamhet. Min rygg alltså. Skulle behöva åka till Thailand och köra massage två gånger om dagen… inte helt säker på att det skulle hjälpa dock.

En annan sak som hänt den här veckan är en jobbrelaterad grej som jag egentligen inte vill gå in på men som tar extremt mycket energi. Jag brukar inte gnälla och beklaga mig över den här typen av problem, har visserligen ALDRIG stött på det innan, mycket på grund av att jag inte vill framstå som oproffsig. Men ibland blir man bara så jäkla trött och förbannad rent ut sagt. Jag blir sällan det och ska alltid göra folk till lags och hjälpa till, ge något extra och så vidare trots att man ofta vet att det inte tjänar någonting till. I vissa fall, absolut, men i andra… Ah, vi får se hur det löser sig men löser sig gör det, på ett eller annat sätt.

Idag hade jag dock en riktig toppenplåtning med ett grymt team och trots lite stress som jag bara har mig själv att skylla under eftermiddagen, hann jag med ett supertrevligt mingel nu på kvällen. Ska skriva mer om det imorgon då jag förhoppningsvis grävt fram lite bilder. En sak är SÅ säker och tydlig efter en dag som den här: lika mycket som personer kan dränera en och fullkomligt suga såväl energi som livslust från en så finns det människor som bara tankar en med massa positiv energi och glädje. Älskar sådana människor! Min värsta mardröm att bli en bitter och sur person som klagar för att klaga och gör att folk i min omgivning får magont. Fy fan vad vidrigt det skulle vara! Att vara en sådan person som andra går hem och mår dåligt över och som tas upp som dagens problem vid middagen. Nej, tack! Idag har jag dock enbart umgåtts med härliga personer och insett att vissa saker egentligen inte spelar roll. Det viktigaste i mitt liv ärmina vänner och människor som får mig att må bra och faktiskt även mitt jobb som jag älskar! Och mat och vatten förstås. Resten ska jag bara försöka skaka av mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>