En bloggjulkalender

Igår såg jag att Josefin kört igång en bloggjulkalender. Så kul och bra eftersom man ibland inte vet vad man ska skriva om. ”Vem tycker att min dag är så intressant när jag typ inte gjort någonting osv” Önskar att alla jag kände som bloggade kunde göra en (läser inte så himla många bloggar i och för sig men ändå, det blir ju ganska mycket läsning) Jag tänkte försöka jag också, vet redan nu att det finns en risk att jag missar en ”lucka” eller två men om man siktar mot stjärnorna…

Jag vet att jag är lite efter nu men kanske hinner jag TVÅ inlägg idag? Kanske. Om du också kör kalendern kan du väl säga till så ska jag gå in och läsa!

Här är luckorna med tillhörande bloggrubriker:

Lucka 1: Ett inlägg med rubriken ”Dagen då allt förändrades”.
Lucka 2: Ett av dina lyckligaste ögonblick i år.
Lucka 3: Blogga din önskelista för i år!
Lucka 4: En av dina starka sidor som förälder.
Lucka 5: Ett av de tuffare ögonblicken i år.
Lucka 6: Djupdyk i albumarkivet! Ta fram ditt mobilalbum och plocka ur bild nummer 8, 32, 48 och 80 räknat från första bilden i albumet och blogga om dem.
Lucka 7: Ett inlägg om något du är helt och håller beroende av i vardagen.
Lucka 8: Ett inlägg om personen du senast pratade i telefon med.
Lucka 9: Ett inlägg om din favvojullåt (ja, har du ingen får du välja en nu) och ett minne du har kopplat till den.
Lucka 10: Ett inlägg om något du drömmer om.
Lucka 11: Ett inlägg om hur du planerar att fira jul i år.
Lucka 12: Djupdyk i albumarkivet! Ta fram ditt mobilalbum och plocka ur bild nummer 8, 32, 48 och 80 räknat från sista bilden i albumet och blogga om dem.
Lucka 13: Ett luciaminne.
Lucka 14: Ett inlägg om när, hur och varför du grät senast.
Lucka 15: Ett inlägg om tre saker som får dig att må bra.
Lucka 16: En av dina svaga sidor som förälder.
Lucka 17: Ditt bästa julminne.
Lucka 18: Ett inlägg med rubriken ”Tre knep som underlättar min vardag med bebis/barn”.
Lucka 19: Ett inlägg om vilka tre kända personer, levande som döda, du skulle vilja bjuda in till ditt julfirande om du fick välja fritt. Motivera, såklart!
Lucka 20: Djupdyk i instagramarkivet! Ta fram din instagramprofil och plocka ur bild nummer 35, 40 och 61 räknat från senaste bilden i albumet och blogga om dem.
Lucka 21: Ett inlägg med rubriken ”Såhär hade min önskelista sett ut om jag var 8 år ung”.
Lucka 22: Ett inlägg om dina mesta julcravings i år.
Lucka 23: Ett inlägg om något du verkligen ser fram emot det kommande året.
Lucka 24: Ett inlägg om tre saker du tror att dina bloggläsare inte vet om dig.

Bilden är tagen på Stinas julkalender som Lisa gjort. Hur fin? Drömde alltid om en presentjulkalender när jag var liten men fick aldrig någon… Vi körde på klassisk choklad och någon gång skojade vi till det med en tuggummikalender.

Våra sovrutiner

Det här med att få barn att sova känns som ett av de största ”problemen” när det kommer till att vara förälder, i alla fall till småbarn och bebisar. Inte så konstigt med tanke på hur påverkad man bli av sin sömn. På dagarna har jag riktigt mycket tålamod men på nätterna är det betydligt sämre. Det har dock gått bättre än jag tänkt mig men det finns abolut de gånger jag blivit irriterad på frans bara för att han är ledsen. Jag vill inte bli det men ibland går det liksom inte att låta bli. Det finns ingen jag har så mycket tålamod med som med Frans men även jag har en gräns. Jag vaknade mycket under de första tre månaderna eftersom Frans skulle ha mat var tredje timma, har förstått att det inte är extremt men om jag jämför mina nätter innan bebis med dessa så var det en rätt stor förändring. Frans vaknade kanske tre-fyra gånger under natten och åt, i början tyckte jag ju att amningen var så sjukt seg (skulle sätta på de där jäkla skydden för att det inte skulle göra ont, ibland skippade jag dem och då var det inte direkt någon njutning i det hela, ofta tappade Frans taget och mjölken sprutade vilket gjorde mig irriterad för att det kändes så ofräscht och kladdigt) och kände att jag blev irriterad bara för att jag var tvungen att göra det när jag hellre ville sova. Ibland somnade han inte efter maten och ibland somnade han inte innan, hehe. Det har inte varit jättemånga nätter men jag minns väldigt tydligt de nätterna som faktiskt gick åt till att traska runt och skumpa på en sjukt ledsen/arg bebis. Första natten var när han var exakt 1 månad och vi sov typ 1 timma. Han bara skrek och skrek och det var dagen efter det som vi köpte allt apoteket hade när det kom till kolik osv. Hehe. Min kompis Sanna berättade att hennes son fått problem med magen när han var en månad och det blev likadant för oss. Jag hade tänkt: GUD VAD SKÖNT ATT VÅR BEBIS SOVER SÅ MYCKET PÅ NÄTTERNA. Frans har nog aldrig haft kolik på riktigt men liksom många bebisar har han haft ont i magen i perioder eftersom det är så mycket som ska fungera i de där små kropparna. Sedan Frans var tre månader har han dock sovit väldigt bra. Det var under Miami-resan i mars som han plötsligt började sova (typ) hela nätter och vaknade en eller max två korta gånger för mat. Då låg jag och ammade och vi somnade båda två under det hela. Det höll i sig och sedan dess är det extremt få nätter då vi inte har sovit riktigt bra. Nu sover han alltid hela nätterna men å andra sidan slutade jag nattamma för tre månader sedan. Slutade amma över huvud taget rättare sagt. Inte för att jag egentligen ville men för att det kändes som en bra tid att avsluta på. Och det var inte alls så svårt som jag trott och inte heller så smärtsamt som jag hört. Jag kan sakna smidigheten med att amma (speciellt när man inte är hemma) men det är rätt skönt att ge honom välling i sängen på kvällen och morgonen och däremellan sova.

Men till det här med sovrutiner då… Det har varierat rätt kraftigt och i början sov han ju lite hur som helst, när som helst. Nu har han dock kommit in i en fas då han somnar runt 10.00 på förmiddagen och i bästa fall sover han i två timmar, ibland lite längre. Sedan håller han igång under dagen och somnar igen runt 16.00. Då kan han också sova i två timmar men vanligast är att det blir 1 timma eller en och en halv. Idag när jag är hemma går jag in i sovrummet och lägger mig med honom i sängen när jag närker att han börjar gnugga sig i ögonen. Pratar lite, försöker mig på en liten sång även om jag vet att det kan störa honom lika mycket som det lugnar. Hehe. Ibland stökar han ett tag, rullar runt, kryper, ramlar ihop, gnäller lite, gråter… men efter en stund somnar han. På eftermiddagen så har jag den senaste tiden satt honom i knät med kroppen mot mig och benen på varsin sida av min kropp och så har han lutat sig mot mitt bröst och vilat för att till slut somna. Det är nästan det mysigaste jag vet samtidigt som jag vill lägga ifrån mig honom när han väl somnat. Ibland när han varit ledsen och extremt trött låter jag honom ligga kvar eftersom jag är orolig att jag ska råka väcka honom och behöva starta om ”Projekt: få Frans att sova”.

Frans brukar vakna runt 07.00 på morgonen (plus minus en timma), vaknar han tidigt somnar han ofta om efter välling och blöjbyte och på kvällarna brukar han somna vid 20.00 men det kan lika gärna bli 21.00 eller i värre fall 22.00… Jag märker verkligen skillnad på Frans humör när han inte fått sova som han brukar. Han blir så mycket mer gnällig och övertrött, av den anledningen försöker jag planera dagarna så att han ska få sova sina tider, även om det ibland blir i vagnen. Men att panera exakt är sjukt svårt med en ett-åring, i alla fall när det gäller att planera hans rutin. Jag vill liksom inte att han ska behöva sitta uppe i mitt knä för att jag fikar på ett ställe där man inte kan ha med sig barnvagn klockan 11.00 för då vet jag att jag kommer få det jobbigt och att han kommer må dåligt. Han vill ju liksom sova då men kan inte på grund av ljudnivån och att han inte får ro i kroppen. Som sagt, ibörjan var det INGA problem men nu när han är äldre känns det som att det blir viktigare…

En sak som jag ser fram emot när vi kommer hem till vår lägenhet är att skola in Frans i spjälsängen (igen). Vi började ju lite innan flytten men han vaknade ju alltid på natten och ibland somnade han om efter att vi tröstade honom och ibland, när vi var för trötta (lata) tog vi över honom till vår säng där han somnade om bums. Det är inte lätt att inte göra så när man vet hur effektivt det är… hehe. Men när vi kommer hem blir det spjälsäng igen och förhoppningsvis tar det de där berömda ”tre nätterna” för att få honom att sova bra där… kommer dock alltid sakna att sova med Frans. Även om jag innan jag fick barn tänkte att jag inte skulle samsova… haha, det blir inte alltid som man tänkt sig. Att sova ihop har varit (och) är bara för mysigt…

 

Han sover, äntligen.

Det tog drygt en timma för Frans att somna och då var han ändå såhååå himla trött och låg på mig och halvsov (han är även förkyld och snorar och hostar en del. Vem sa att amning skulle ge värsta grymma immunförsvaret? Inte jag.) Varannan sekund (kändes det som) fick han dock ett ryck och satte sig helt rakt och tittade sig omkring. Vet inte vad han hörde men tydligen något som störde honom och gjorde att han inte kunde somna. TV:n var avstängd ska tilläggas. Men nu, tillslut somnade han och då bar jag försiktigt in honom i sängen. Frans har en ”innan-sov-rutin”. Han vill hålla handen på mitt bröst vilket börjar bli rätt störigt då han envisas med att vida om bröstvårtan det hårdaste han kan samt riva på den med sina små naglar som alltid är lite vassa oavsett hur nyklippta de än är. När jag tar bort handen åker den dit igen. På direkten och ända sättet att få honom att sluta är att dra upp tröjan och klämma fast den under hakan så att han inte kan ta sig in. När han upptäcker att det inte går börjar han istället ta på mitt ansikte, det näst bästa liksom. Han klappar (lär: slår), river och petar gärna upp fingrar i munnen och näsan om han får möjlighet. Så. himla.oskönt. Jag blir typ irriterad på honom och tycker att han ”jävlas” med mig samtidigt som jag fattar att det är en trygghetsgrej och att han inte förstår att det inte är så himla härligt för mig. Men det är inte alltid den tanken gör det roligare tyvärr.

Nu hoppas jag att han kan sova ett tag så jag hinner jobba lite.

Och hoppas ni hade en trevlig första advent igår! Vi firade faktiskt inte alls… Vi han liksom inte av någon underlig anledning? Köpte dock en glöggmix till fin-glögen jag fick på NK häromdagen men vi får väl ta den en annan kväll helt enkelt…