Mobildetoxen är över

Nu har jag en fungerade mobil igen. Tänkte skriva äntligen men det kändes lite väl med tanke på att jag varit utan i lite drygt ett dygn. Värre saker måste ha skett…

Idag var jag på Samsoe samsoe och kollade på deras nya jeanskollektion. De hade fem olika jeans, alla i svart men med olika tvättar. Jag vill ha alla. Och en massa supersnygga basplagg. Allt som hängde var grått, svart, vitt, mestadels t-shirts och ett oar skjortor. Kändes lite som jag stod i min egen garderob, hehe… Abena som jobbar på Samsoes PR-byrå, Presskontakterna sa faktiskt att hon tänkt på mig när hon såg kollektionen. Är jag så extremt förutsägbar? Eftersom jag vid frukosttid inte hade en fungerande telefon blev det tyvärr inga bilder. Förutom den här som Rami tog på Frans. Men den är fin!

F

Frans spanar in Samsoes nya jeanskollektion ”Introducing jeans”.

Frans slocknade efter frukosten och sov i drygt två timmar! (!) Jag gjorde ärenden (revisorn, hämtade ut paket, fixade nytt sim-kort, låste upp Fredriks gamla iphone, handlade frukt som jag ska köra ner i juicemaskinen…) och hann hem till Ekerö innan han slog upp sina stora ögon och bara toglog! Det märks verkligen när han sovit bra, men framför allt när han sovit för lite…Vi sov ytterligare i drygt en timma på soffan också under eftermiddagen, jag var verkligen jättetrött och nej jag var inte bakis sen igår, haha.

Mama-galan var typ slut runt 20.00 och vi var ett litet gäng som gick till K25 och drack ett glas vin innan vi åkte hem. Jessica, Angelicas tvillingsyster var inte superpepp och tyckte först vi var galna som skulle fortsätta kvällen när galan tagit slut. ”Men alltså, vad är klockan??” Utbrast hon men när vi svarade ”Åtta!” fick hon bara ge upp och följa med. När man tycker att 20.00 är sent… hahaha, Jessica! <3

Annars har vi mest tagit det lugnt här hemma Frans klappar händerna, skakar på huvudet, går med lära-gå-vagnen, stoppar smulor i munnen och biter en så hårt det bara går när man försöker peta ut det. Allt är som vanligt. Förutom en sak: Sedan i tisdags förra veckan säger han: ”Mamamamamama” när han är ledsen och nu de senaste dagarna stannar han ibland vid ett litet ”mama”. Det är ju inte som han tittar mig i ögonen och säger ”tack för livet mamma” men ändå. Det måste väl ändå räknas?

angelica och jessica lagergren

 

Jag och mina favorittvillingar. Är inte så ”galaklädd” men det beror mycket på att jag inte packade ner min galagarderob inför flytten till Ekerö. Jag har tre par skor med mig. Stan Smith, Timberlandkängor och ett par Nike-sneakers. Klänningen är från H&M och egentligen luet för lång för min smak. Har dragit upp den ett par centimeter bilden till ära.

 

Linda Pira

Linda Pira – såå cool! Jag kan tycka att jag kämpat på bra med jobb och en bebis. Hon gör värsta karriären med tvillingar! Så fantastiskt grym är hon!

Angelica Lagergren

I nästa nummer av Mama (tror jag) så kan ni vinna Angelicas egendesignade dockhus. Det är verkligen så himla fint!Verkar så kul att göra och inreda också. frans ska få ett men det kan hända att jag drar ner det rosa en aning, hehe.

 

På Mama-galan (utan mobil)

Två saker värda att nämna har ägt rum idag. Sak nummer 1: Stefan var sjuk vilket betydde att Angelica ringde alla hon kände och även några hon inte kände innan hon kastade iväg ett desperat sms till mig och frågade om jag ville gå med på kvällens Mama-gala. Yes please! Sak 2: Någon idiot-j***l STAL min mobiltelefon i tunnelbanan! Ringde Fredrik för att tala om att jag snart var vid hans jobb och väl där skulle jag ta upp mobilen men då var den borta. Skicklig, jävla tjuv alltså.

Att mobilen i sig är försvunnen är såklart inte kul men jag överlever. Det som dock känns sjukt trist är att bilder och filmer från minst ett par månader tillbaka är borta. Överlever såklart även det men ja, du fattar… Ligger inte bilderna inte i molnet tänker du. Svaret är nej. Min dator är så full att ingenting sparas automatiskt från mobilen längre. Platsbrist, lagringsutrymmet är fullt…kalla det vad du vill. Kände typ för att gråta men just då hittade Frans på en lek: han drog upp filten över ansiktet och drog sedan ner den, tittade på oss och skrattade. Han gjorde det flera gånger och det är klart man inte kan deppa då.

Åkte ner till jobbet en snabbis, fixade kläder till nästa plåtning som förhoppningsvis kommer äga rum på torsdag eller fredag och sen tillbaka till stan för att möta upp Angelica. Sprang in på Moods toalett och bytte om till en klänning och sminkade mig lite. Vad gör man inte…

Ska blogga mer imorgon, nu måste jag sova. GONATT!

bild

 

Kakel, klinkers och allt däremellan

Igår var Fredrik och jag runt och kollade på kakel, klinkers och trägolv. Var på Bauhaus, Kakeldax, Bygg-Olle och Fredells. Vi hittade lite olika alternativ men har nog bestämt oss för vilken typ av golv det blir i det stora rummet (och även köket och det blivande gästrummet) Sen blir det mörkgrått klinkers i hallen och badrummet kommer bli ljusgrått. Från golv till tak! När vi renoverade förra lägenheten på Fleminggatan körde vi ett säkert kort och valde matta vita plattor (liggande) på väggarna (storlek 30×60) och mörkgrått kakel (10×10) på golvet. Nu tänkte vi testa något som inte är lika standard och alltså köra grått på typ allt. Jag tror det skulle bli riktigt fint!

Jag är ju som alla (okej, de flesta) andra väldigt förtjust i marmor även om jag personligen börjar känna en viss mättnad. Vet att min inredningsstil inte är originell på något sätt men just marmor hade jag nog i dagsläget velat ha tillsammans med krom och när det kommer till just materialet marmor är jag just nu mest sugen på grönt eller svart. Kanske inte i ett helt badrum kanske… eller jo! Såg hur som helst massa fina badrum och kök med marmor och det är verkligen SÅ fint!

Men inte den här gången.

gray bathroom 2

Gray bathroom 3

bathroom in grey

 

Bilder från senaste plåtningen

Hittade ett gäng bilder på min kollega Katharinas blogg. Det blir verkligen skillnad när man fotar med en sån där proffskamera. Vi har visserligen en bra kamera men använder den ganska sällan. Oftast blir det mobilbilder. De här bilderna är från när vi plåtade Molly för SOLO för ett par veckor sedan.

f1

Frans med en av favoritpersonerna, hans, inte min, skojar! Lovisa <3

f2 f3

Hoppas ni har en skön kväll. Här är det Idol och Prosecco som gäller. Har ätit sushi och imorgon blir det golv, kakel och klinkersjakt…

 

Önskelista

Frans önskar sig ingenting när han fyller 1 år och vi kommer inte köpa speciellt mycket åt honom heller. Inte på grund av snålhet men det känns liksom lite ovärt att köpa massa grejer bara för att. Han är ju för liten för att uppskatta det… vi tänkte dock  köpa en sak och Fredrik vill att vi ska köpa en ”lyxig” elbil. Han kommer typ inte kunna åka med den pga platsbrist men han älskar ju verkligen Stinas Lambourgini… Men 3 000 för en leksaksbil? Jag tänkte i alla fall att han skulle få ett Brio-kök med lite tillbehör av mamma och pappa (min mamma och pappa alltså). De ville att vi skulle köpa något som passade Frans. Stina lekar supermycket med sitt Brio-kök och jag tror Frans kommer tycka det är roligt ganska snart… sen är det fint också. Vill helst inte köpa för mycket leksaker i skrikiga färger. Har redan fallit dit några gånger trots att jag innan sa att jag aldrig skulle köpa ”fula” leksaker… lite som att jag aldrig skulle låta Frans kolla på iphonen eller muta honom med smörgåsrån för lite lugn och ro medan jag äter.

design letters

Bokstavsklossar från Arne Jacobssen.

Duplo

Duplo i snygg box.

 

fargochform

Sängkläder med moln från Färg & form.

brio-kok

Leksaksspis (med tillbehör) från Brio.

Sebra

Randig matta från Sebra.

Hej då morfar

Igår var jag på begravning därav tystnaden på bloggen. Min morfar gick bort för ett litet tag sedan och jag och min syster tog tåget till Kristinehamn, både mormor och morfar har bott där liksom min moster och morbor plus massa annan släkt. Vi var där rätt mycket när vi var små. Där eller hos farmor och farfar i Skåne. Min morfar hade en spelbutik i Kristinehamn som hette Gobiten och jag tyckte det var så himla coolt att min morfar hade en ”godisaffär”, så lättimponerad.

Var en väldigt fin begravning och efteråt blev det begravningsklassiker i form av smörgåstårta. Var kul att träffa lite släkt även om tillfället såklart kunde varit trevligare.

Idag har jag kämpat med att få Frans att sova i cirka tre timmar (!) Han sover  nu (på mig) och jag känner mig helt trött och vill göra likadant. Tänker dock inte röra på mig så att han vaknar men vi ligger rätt skönt här…

 

 

Det här med mobbing

Idag när jag åkte bussen hem satt jag tillsammans med tre unga tjejer, skulle gissa på att de var runt 14 år gamla. Lyssnade inte så noga men de satt där och pratade, lite för högt och med alldeles för mycket makeup för min smak. Jag hade ju Frans i knät så jag fokuserade ärligt talat inte så mycket på dem. När de reste sig upp för att gå av gick en av tjejerna framåt i bussen. Hon skrattade och kollade bak på sina vänner: ”Vänta, vad skulle jag säga?” skrattade hon och vände sig sedan framåt igen. Hon gick fram till en kille som satt längst fram i bussen (jag hann tänka: åh, hon är säkert intresserad av honom och ska typ fråga chans typ… Naiv som jag är.) Istället går tjejen fram till killen och säger: ”Du, jag ville bara säga: kan inte du be dina föräldrar köpa nya kläder till dig, du äcklar mig!”, sen sprang hon fnissande av. Det tog ett par sekunder innan jag fattade vad som hänt. Jag vände mig efter tjejerna som var påväg bort från bussen. Jag ville säga något men jag vet inte vad det fanns ändå ingen tid. Kollade på killen längst fram. Han satt där och kollade ut genom fönstret. Funderade ett tag på att gå fram till honom men av någon du anledning gjorde jag det inte. FY FAN för de där tre VIDRIGA tjejerna. FY FAN!

Satt och tänkte på saker jag hade velat säga om de nu suttit kvar på bussen. Det skulle de såklart aldrig gjort, fega som de var. Det ända jag kom på var dock elaka, omogna kommentarer som man kanske inte borde säga till tre unga tjejer oavsett situation… men vad skulle man kunna säga? Att de betedde sig vidrigt?

Killens mobil ringde och han svarade och sa något i stil med ”Ja, jag ska gå av bussen nu, ses snart, kram!”. Tänkte att det kanske var hans mamma eller pappa som ringde och jag funderade på om de visste att deras son var mobbad. Tänk om de vetat vad han bara minuten innan råkat ut för… Någonting värre än allt jag upplevt under hela mitt liv. Jag undrade om han skulle berätta för dem när han kom hem, antagligen inte, och om han skulle vara på skitdåligt humör och bara stänga in sig på sitt rum. Jag önskar SÅ himla mycket att han berättar. Att hans föräldrar ringer rektorn på skolan och att de där tjejerna får någon typ av straff för sitt äckliga beteende. Men mest av allt önskar jag att den där killen på något sätt kan skaka av sig kommentaren och förstå att det kommer bli bättre sen. Skolan är bara en liten del av livet (men tyvärr hinner man påverkas ganska rejält under tiden). Jag hoppas dock att han har en trygg familj och andra vänner och inser att han inte ska bry sig om osäkra, patetiska människor som trycker ner andra på det sättet bara för att de själva känner sig osäkra och olyckliga.

Mobbing har alltid funnit och tyvärr kommer det nog alltid finnas. Det finns ju till och med vuxna som på riktigt mobbar andra på sina arbetsplatser, något som för mig är totalt ofattbart. Jag har inte varit mobbad själv så jag vet väl inte exakt hur det är men jag skulle gissa på att det sätter spår för livet. Så jävla onödigt och dumt. Att man blir mobbad betyder ju verkligen inte att det är fel på en som person. Det handlar ju bara om att den där gruppen osäkra, patetiska personer väljer ut en. Av någon, eller egentligen ingen anledning. Om Frans hade blivit mobbad hade jag varit helt förstörd och så otroligt ledsen, hatat mobbarna så innerligt och garanterat klandrat mig själv. Hade han varit personen som mobbade hade jag sett det som ett personligt misslyckade. Mitt största. Två saker jag verkligen vill lära Frans är att vara snäll mot andra människor och aldrig utesluta någon. Det kostar ingenting men kan göra så himla mycket. Att uppfostra barn i en ibland så jävlig värld känns ångestframkallande. Hur kan man kontrollera att Frans och de han går i skolan med kommer vara schyssta mot varandra?

Jag har tänkt på den där killen (och tjejerna) hela eftermiddagen och kvällen och vet att jag aldrig kommer glömma den här händelsen. Jag försökte få ögonkontakt med killen när han gick av, bara för att kunna le mot honom men han kollade bara ner i golvet när han gick ut. Inte så konstigt. Jävla, vidriga tjejer.

Gårdagens pressvisning

fika fika2

rayban

Sommarbågar från Rayban!

Igår var jag och Frans på Miss Clara Hotel och kollade på massa lyxiga solglasögon. Det var Luxottica som visade upp sina märken så det var en mix av Persol, Rayban, Prada och Dolce & Gabbana. Jag är ju ett Ray ban-fan och älskar de klassiska Aviator-bågarna. De här ovan med oljeglas är dock supersnygga och jag längtar till sommarens modeserier som förhoppningsvis kan plåtas på något varmt ställe…

Frans var lite ledsen på bussen hem och jag satt med honom på ett trappsteg i mitten eftersom alla platser var upptagna. Det var då en kvinna som började prata med mig, hon hade en son i samma ålder som Frans, med andra ord, snart 1 år och vi började snacka. Hon var så himla trevlig. Jag tänker att vi aldrig hade börjat prata om vi inte båda hade haft barn, så lustigt det där. Det är samma med hundägare, de kan ju också börja prata med varandra utan att ha träffats förr. Trevligt ändå. Det gjorde helt klart bussresan trevligare.

Nu sover Frans och efter han har ätit lunch så ska vi in och möta Johanna och Eddie i stan.  Var såååå längesedan vi sågs!

annikajohanna

Dock inte SÅHÄR längesedan. Den här bilden togs 2008 på en förfest. Minns inte så mycket mer förutom att vi gick till Solidaritet efteråt. Det va tider det…

Klappa händerna när du är riktigt glad

Frans klappar händerna konstant nu för tiden, eller han har inte kunnat det speciellt länge, några dagar bara men det har snabbt blivit en favorithobby. Han klappar och klappar och ler alltid samtidigt. Jag tänkte att han klappade när han var glad men imorse vaknade han och gnällde och när jag tittade på honom låg han där gråtandes och tryckte hysteriskt  sina små handflator mot varandra. En annan grej han gillar är att skaka på huvudet. Oftast gör han det när jag säger ”Nej!” och då tänker jag: Gud, vad han är smart! Men sen säger jag typ något i stil med: ”Nu mamma hämta välling” och får ett skakande huvud till svar. Haha, antar att han gör lite som han känner för utan någon direkt tanke bakom rörelsen. Jag vet att alla bebisar går igenom samma faser (typ) och lär sig ungefär samma grejer vid ungefär samma tillfälle. Men tror ni jag blir mindre imponerad över att just MIN bebis hänger med i utvecklingen? Knappast.

(Bilden har ingenting med texten att göra, har bara inte lyckats fota en handklappning än…)

Fredriks första farsdag

Gud, den här helgen har liksom bara försvunnit. Igår var vi i lägenheten och kollade, de ska ju lägga golv nu och vi måste bestämma vad vi ska ha för något i vardagsrummet och i hallen. Det blir enstavsparkett, ljust med kvistar i. Vi vill att det ska se naturligt ut och exklusivt, många parketter ser så plastiga och billiga ut tros att det är äkta trä och dyrt golv. Är verkligen inget fan av trestavsparketten som används i de flesta nya lägenheter så nu väljer vi ett som påminner om det vi hade i den förra lägenheten.

enstavsparkett-ek

Typ såhär…

Var även på Filippa K:s utförsäljning men hittade inte så mycket. Två baslinnen, älskar deras ribbade linnen! Fredrik hittade inte heller så mycket så vi bestämde oss helt enkelt för att dra till Barkarby. Brukar aldrig vara där men de hade massor av snyggt på Filippa K och Acne. Gick inte i så många butiker… köpte i alla fall lite saker som jag tänkte lägga upp sen när jag fotat det. Jag hade och har väl egentligen fortfarande ont i halsen och försökte ta det lugnt, man har väl aldrig tid att bli sjuk men den här veckan går det inte. Ska jobba, ha viktiga möten OCH åka till Kristinehamn för min morfars begravning.

filippa-k

I provrummet. Ganska så typiska Annika-plagg skulle jag säga…

Idag är det ju som säkert inte missat Fars dag. Vi firar Fredriks första Fars dag som just far med tårta som Lisa och jag köpte på Ica förut, haha. ”Till pappa” stod det på, men ja, vi var ju inte riktigt ute i god tid så det fick bli så. Tror dock den är SUPERGOD! Sen ska vi äta hemlagade fiskpinnar på färsk torskfilé ikväll. Av Frans (drar pengarna från hans sparkonto sen) fick Fredrik en affisch med 100 instagrambilder med Frans. Frans ensam, Frans med mig, Frans med Fredrik och Frans med diverse löst folk. Alla från min syster och Emelie till Kenza och kompisen Alice. Allt i gråskala. Det blev riktigt snyggt tycker jag själv men jäklar vad lång tid det tog att fixa. Jag hade velat ha bilderna i tidsordning men eftersom jag plockade Instagrambilder från mina kompisars Instagram-konton orkade jag inte hålla koll på när varje bild var tagen. Men det blev bra till slut!

instacollage

Mitt (eller numera Fredriks) instacollage, är riktigt nöjd faktiskt.

Hoppas ni har en riktigt mysig Farsdag eller söndag, vilket ni nu väljer att fokusera på.