När en bebis kaskadspyr

Imorse hände något jag aldrig varit med om tidigare. Frans kaskadspydde tre gånger på raken. Det bara flög! Han verkade helt oberörd efteråt, kanske något förvånad. Under dagen hände inget men på kvällen hände det igen. Alltså helt galet. Jag googlade (of course) och på vårdguiden stod det att man skulle kontakta vårdcentralen. Fredrik fick ringa, jag harar att ringa för jag känner mig som en hispig förälder. Jag ville inte ens ringa in i vecka 32 då jag fick en blödning men ja, jag blev ju så illa tvungen. De sa att det kunde vara magsjuka. Men eftersom han inte verkar ha ont eller må dåligt så var det ingen fara. De rekommenderade att jag skulle mata mindre och mer ofta och se om det blev bättre. Han har krökts lite mer, eller en gång till men verkligen inte så mycket. Han verkar dock lite trött och hängig och har suttit i våra knän helt lugnt i princip hela kvällen. Nu sover han på soffan och jag flyttade just på kudden under honom som var fuktig av svett. Tror att han kan ha lite feber, kanske? Det blir förhoppningsvis bra efter en natts sömn. Om det finns något positivt med ett barn som är lite sjukt så är det att de blir så himla mysiga. Frans vill ju helst att det ska hända något relativt ofta och han brukar som sagt aldrig somna på mig numera vilket han alltid gjorde när han var mindre. Men när han känner sig dålig vill han vara nära och kan lugnt ligga i famnen och bara titta lite. Mysigt ändå.

20140531-224259-81779716.jpg

Barnmat

Tanken var ju att endast göra egen mat till Frans. En fin tanke som varade i en vecka och resulterade i två portioner (läs teskedar) mixad morot. Igår när jag bar i affären köpte jag det ni ser ovanför. Kände att jag måste komma igång och testa lite olika. Idéen om egen barnmat är inte helt borta men jag kär en mjukstart… Har hört mycket bra om Hipp så det tänkte jag prova, det är ju ekologiskt och utan massa tillsatser. Semper hade dock KRAV-märkt barnmat och Krav är ju den kvalitetsstämpel som är svårast att få så jag tänkte att de måste vara bra. Haha. Jag vet att jag svalt allt det här med eko med hull och hår men det kan ju i alla fall inte skada? Sen köpte jag katrinplommon som ”efterrätt” om Frans skulle bli hård i magen av all mat och sen en risgröt och en mild havrevälling. Nu är frågan när jag ska testa. Tänkte köra en tesked puré i eftermiddag när han inte är alltför hungrig. Och sen amma efter det så han blir mätt. Ska försöka undvika att testa något ”nytt” för sent på kvällen OM det skulle resultera i magont. Egentligen är det väl bara att köra på och se vad som händer…

Nu är Fredrik och Frans iväg för att hämta upp kuddar som Fredriks mamma sytt till em av våra gamla fåtöljer. Skulle ha dem till visningen nästa vecka men ja, nu gick det ju bra ändå. Men kuddarna är fina, ska lägga upp bild sen. Inte det tyget vi tänkt ha men när vi kom till NK (det enda stället som hade öppet en söndag och sålde möbeltyg i butik och inte bara som beställningsvara) var det ett av tre söm fanns. Och det här var klart bäst. I nästa lägenhet kommer den nog passa in bättre. Kanske. Annars får Fredrik ta med den till kontoret…

Hurra, lägenheten är såld!

19.45 ikväll skrev vi på alla pappren och den 18:e augusti lämnar vi vår fina tvåa på Fleminggatan. Känns lite tråkigt samtidig som jag ser fram emot att hitta en ny, fin bostad. Fredrik är mer ledsen än jag tror jag (men det är ju mest jag som kånkar upp och ner för trapporna när han är på jobbet.) Det han tycker är tråkigt är att det är en lägenhet som vi själva planerat från grunden då vi helrenoverade den och sen sa han också att det är ju i den här lägenheten som vi haft vår första tid med Frans. Och det är sant förstås. Men nej, glädjen över försäljningen tar sannerligen över. Rejält! Jag har ju sålt och köpt lägenheter några gånger i mitt liv men blir aldrig nervös. Vissa verkar ju inte kunna sova pga nervositet inför budgivning och så vidare men jag kan inte känna av den nervositeten. Jag tänker typ att det handlar om låtsaspengar eller något. Jag vet inte. Men jag är såklart glad att det här paret som nu ska flytta in antog vårt ”köpa-före-visning-bud” och inte ångrade sig.

Nu börjar jakten för oss. Lägenhet eller hus… Jag är så taggad!

Nu får man se upp…

Frans vill ta i allt! Hans armar är konstant utsträckta och de knubbiga fingrarna redo att försöka grabb tag i allt som kommer i hans väg. Motoriken är dock inte den bästa och om han får upp något tappar han det ofta rätt snabbt. När han väl får ett fast grepp viftar han med handen så intensivt att han slår till sig själv i ansiktet. Nu börjar kampen med att hålla precis allt utom räckhåll. Hur klarar men det i sisådär några år? Han har även börjat greppa tag i nappen när den sitter i munnen och försöker sedan stoppa in den igen. Alltid med ganska dåligt resultat. Men det är gulligt att han försöker… Folk brukar ju säga att utvecklingen går så snabbt nu och att nya saker hände varje dag. Det stämmer verkligen. Inga stora saker men att man börjar ”krama” om en när man bär honom och att han vänder sig mot en när man ligger bredvid honom. Han sover ibland på sidan nu vilket han inte gjort innan. Bra för hans lilla huvud också, han har ju en kal fläck där håret skavts bort men även ett något platt bakhuvud… Eller inte platt, mer buckligt. Hoppas det rätar ut sig… Hörde om en sån där liten huvud kudde som bebisen kan ligga på så det inte ska bli för mycket tryck och därmed ett platt bakhuvud. Tyvärr hörde jag om den några månader försent…

Nu sitter jag på ett café och väntar på att vår lägenhet visas. Tänkte ta en promenad med en sovande Frans men det regnar nu vilket gör att aktiviteten byts ut med sällskapet blir detsamma. Innan jag fick barn hatade jag att äta och ens dricka em kopp kaffe ensam på ett café. Nu känns det inte så jobbigt, man är ju liksom aldrig ensam längre. Frans är visserligen inte min mest sociala kompis men han är ändå mitt favoritsällskap.

Morgonhumör

Från att ha vaknar tidigast sju på bästa humör har Frans de senaste dagarna vaknar tidigt, idag vid 05.30 och varit ledsen och gnällig. Först låg han och gjorde små klagoskrik och sen kom gråten. Nu är han jättelugn och ligger mot mig och spanar sig runt omkring. Läste i appen och enligt den så är ju Frans alltså inne i någon ”tuff” period. Det märks dock mest på mornarna. Listan nedan känns väldigt träffsäkert. ”Not pleased with many things”. Haha, check på den! Om 17 dagar ska den här fasen vara över. Spännande att se vad som väntar då… Den här appen alltså, såå bra!

Nu är lägenheten i alla fall i toppskick! Städade riktigt bra igår. Snart ska vi fixa det sista (dammsuga, puffa till soffan, sätta in sista disken och bädda sängen) och sen är det nog smart att hålls sig borta från lägenheten till efter att visningen är avklarad…
20140530-061548-22548134.jpg

Lägenhetskaos!

Kom hem till världens kaos! Fredrik skyllde på Frans och jag kan inte annat än känna panik inför vad som komma ska. Jag måste ha det städat (och rent) hemma annars blir jag så himla obekväm och stressad. Vi ska ju ändå storstäder nu inför morgondagens visning så det är okej att det ser ut som det gör, man bli bara extra motiverad. Men på riktigt, lägenheten har aldrig varit såhär stökig. Jag känner att jag inte vill lämna Fredrik ensam med Frans förrän jag uppfostrat honom till en pedantisk liten pojk. Kul mamma, jag vet!

20140529-184756-67676229.jpg

Mmmorot!

Första smakportionen blev: Morot! Första gången blev totalt misslyckat. Varför? På grund av att jag är så korkad ibland. Jag skalade två ekologiska morötter, hackade dem och slängde ner dem i en kastrull. Kokade upp och ja, vet ni vad jag gjorde sen? Stängde av plattan och stoppade ner morötterna i mixern. Det blev såklart helt kornigt för om jag tänkt efter lite skulle jag ju låtit morötterna koka lite längre än tevatten. Så typiskt! Jag kände att okej, jag kan inte ens koka morötter! Nu testade jag igen och det gick bra (är ju alltså inte så svårt att lyckas med morötter) tänkte blanda i lite bröstmjölk men skippade det och testa naturellt. Frans smaka, grimasera, svalde och log. Verkade som han gillade det. Han fick visserligen lite kväljningar men det var nog för att han var ovan vid att det inte bara rann ner i magen. Skeden var dock höjdpunkten av måltiden.

Nu funderar jag på att koka broccoli och majs och göra puré av det också. Vad kan man mer testa? Eko aprikoser som dessert tänkte jag också pröva. Och banan såklart, det har jag redan smakat på – mycket uppskattat! Likaså vattenmelon. Ville testa jordgubbar men tydligen är det vanligt att det ger allergi? Sen vet jag inte om jag ska komplettera med välling? Kanske även gröt. Och än så länge är det ju max en sked han ätit, börjar lite smått och får väl jobba mig framåt… Kommer ju amma som vanligt ett tag till tills portionerna bli större. Hur mycket puré ersätter en amningsperioden liksom?

20140529-162952-59392541.jpg

20140529-162951-59391085.jpg

20140529-162953-59393472.jpg

Work, work

Idag är jag i en studio på Östermalm och stylar en riktigt vältränad tjej till tidningen Shapeup. Fattar inte hur man kan vara så vältränad. Kollar på mig själv och känner väl rent spontant att jag inte känner mig i mitt livs form. Hehe. Hade jag sett ut som den här tjejen hade jag dragit på mig springskorna och jagat fotografer som kunde ta kort på mig…

Idag nöjer jag nog med att titta och äta baguetterna ovan som fotografen bakat! Så goda! Och ja, fixa kläderna förstås.

Fredrik och Frans är ute och går och kommer kanske hit sen. När vi är klara här ska vi gå och köpa blommor, imorgon är det nämligen VIP-visning på vår lägenhet. Vi lade ut den igår och intresset verkar hittills riktigt stort, hurra! Nu vill jag bli av med den så vi kan flytta till paradiset aka vilken jäkla lägenhet som helst med hiss. Hehe. Hej då vardagsmotion!

20140529-122907-44947859.jpg

20140529-122904-44944665.jpg

20140529-122906-44946304.jpg

Min första baby-app

Min kompis Jennie tipsa mig om en app som heter ”the wonder weeks” där man kan följa sitt barns olika faser. Jag visste inte det här men tydligen så går barn igenom de här olika faserna och det kan förklara varför de är griniga och glada i olika perioder. Frans är inne i en ”åskmolnsperiod” just nu, hehe. Och ja, det kanske stämmer. Han är ju ledsen på kvällarna (idag somnade han dock utan större problem) och blir ledsen om man lämnar honom ensam, inte hela tiden men ibland. Är kul att följa i alla fall. Laddade precis ner den, fattar inte allt än men det ska nog lösa sig. Ser ju faserna och kan läsa informationen och det är ju det som är det intressanta.
20140528-222601-80761227.jpg

Det här med sovrutiner

Det som varit ”tuffast” med att bli förälder? Att Frans inte somnat när man velat (och han själv velat) Nu sover han nästan bra varje natt men de första tre månaderna, speciellt från en månad var det ju inte riktigt så. Han sov okej men inte så att man kunde sova ens tre timmar på raken. Något jag tänkt på är hur fort man glömmer hur det var. Jag kan gömma att man sov ”oroligt” i början, vaknade och trodde man låg på Frans lilla arm eller om han sov på en så vaknade man hela tiden för att liksom kontrollera att man låg still så han inte skulle glida av. Nu har jag bestämt mig för att börja natta Frans ordentligt varje kväll. Han har ju haft problem att somna ganska länge nu. Min kompis Jennie sa dock att bebisarna ”måste” skrika på kvällen innan det är dags att sova. Det är intrycken från dagen som måste ”ut”. De mår tydligen bra av det och det är ju en tröst såklart. Men jag vill ändå att Frans ska ha riktiga rutiner och somna i sin säng (ja, just nu är det ju vår säng hans sover i eftersom hans står på vinden. Allt på grund av lägenhetsvisningar osv.) Så nu ska jag lägga mig med honom i sängen mellan 21-21.30 beroende på när tröttheten kommer (då gnuggar han sig i ögonen och borrar i huvudet mot en, så supermysigt och sött, haha) och krama och småviska till honom tills han tröttnar på mitt tjat och knoppar in. Han gillar att hålla i någonting när han ska somna, ett finger, en hand, runt mina armar eller i en liten handduk om det är vad som erbjuds. Han gillar också när man luktar på hans huvud (och det gör jag med!!) och stryker honom med fingret mellan ögonbrynen. Då går typ ögonen i kors av trötthet. Haha. Brukar även säga: ”Schh, schh, schh” i en liten ramsa och jag tror han känner igen den och blir lugn av den. Brukar alltid prata lågt och lugnt även när han får ett utbrott och börjar skrika eller gråta och kränga runt sin lilla kropp i ett försök att inte somna. Jag vill aldrig höja rösten och visa att jag blir stressad eller irriterad eftersom det garanterat inte kommer lugna honom. Ja, det här med sömn alltså. Inget jag någonsin reflekterat över innan jag fick barn. Är dock otroligt tacksam över att vi haft så få tuffa nätter. Egentligen bara en natt då det var kanske två timmars sömn. Annars har det varit små perioder av skrik, gråt och pysventiler under en natt så man har hunnit återhämta sig under små välbehövliga powernaps. Sen tror ju jag att jag är en sådan person som kan sova lite utan att må speciellt dåligt av det. Fredrik är lite känsligare men det går rätt bra ändå. Ibörjan när Fredrik och jag träffades sa han en gång: ”Jag blir helt sjuk om jag inte sover men sen jag träffade dig sover jag mycket mindre och mår ändå bra på dagarna och det måste ju betyda något”. Det är väl så med Frans också antagligen.

Det som är ”charmen” med att ha egna barn är ju att man plötsligt har så otroligt mycket mer tålamod och energi. Jag var säker på att jag skulle tappa det på fem minuter om Frans skrek och låta Fredrik ta hela bördan, men konstigt nog orkar jag med det.