Vår fredag

Imorse gick jag upp tidigt (07.00) och väckte Frans strax efter 8.00 så han kunde äta. Han åt bara en gång i natt vid 04.20 och eftersom vi skulle till Gina tricot klocka 9.00 och äta frukost tänkte jag att det var smart att mata honom innan vi drog. Frans somnade på bussen men vaknade till precis när vi kom till Gina tricots showroom där Kajsa och Alexandra bjöd på kaffe, croissants, en megastor juice från Joe & the juice och yoghurt med bär och müsli. De är så himla gulliga och Frans somnade i Kajsas famn efter att ha kräkts en hel del både på sig själv och på mig. Hans fina hästdräkt från Mini Rodini som vi fick på köpet när vi köpte vår Brio-vagn (vet inte varför, den låg bara med i paketet) blev blöt så jag bytte kläder och körde en liten raggardusch inne på toaletten. Gick därefter till H&Ms showroom där Frans fick en mysig pläd och en lite hantel i mjukismaterial, typ en tre månaders present. En sak jag aldrig kommer tröttna på att höra är när folk kallar Frans för världens sötaste bebis, hehe. Dagen avslutades hos Molino Pr där vi hängde ett tag och pratade barn (vad annars…) och renovering. Hittade massa snygga kläder till Miami-resan på samtliga kontor och nästa vecka ska jag börja sortera upp allt. Känner mig verkligen superpeppad!

hm-filt

Frans nya pläd från H&M.

Nu är jag hemma, har jobbat lite men funderar på att sova en stund för jag blev plötsligt så sinnesjukt trött. Ikväll ska jag och Frans hem till min kompis Annika och Fredrik som är sjuk ska ligga hemma och typ kolla Let’s dance. Stackarn.

Hoppas du har en jätteskön fredag!

En mamma jag inte vill vara

En av mina största ”rädslor” inför livet med barn var att bli en sådan där mamma som tycker att hon är så fantastiskt extra bra enbart för att hon fött ett barn. En som tycker att hon har rätt att gå mitt på den smala trottoaren med barnvagnen utan att hålla undan för folk som eventuellt vill passera för att hon, hallååå, har fött barn… En sådan som anser att hon har rätt att lämna bordet fullt med använda servetter, matrester och utspilld mjölk när hon ätit lunch. Helt enkelt en person som folk i allmänhet stör sig på. Hon som ger alla mammor dåligt rykte. Jag försöker verkligen tänka på det, att inte bli en sådan mamma. Att inte bara vältra mig fram med vagnen som om jag ägde gatan, köra på folks hälar och stanna mitt i folkmassor för att kolla så att Frans inte dragit filten över ansiktet. Jag gillar verkligen inte det beteendet och har muttrat både en och två gånger när jag tvingats stanna upp och går runt för att en mamma med vagn parkerat sig mitt i gången till t-banan på Centralstationen. I rusningstrafik, förstås. Jag är dock medveten om att det här är något många gör, inklusive jag själv, med eller utan barn och barnvagn. Men det är liksom enklare att bli irriterad på någon med vagn än på en pensioner med rullator. Eller, nej, ibland spelar det ingen roll… Men jag förstår verkligen att vissa caféer har en skylt med en maxgräns för barnvagnar och ibland till och med barnvagnsförbud. Hade jag haft ett café hade en sådan skylt varit det första jag satte upp. Hehe. När jag jobbade på restaurang i Norge var de värsta borden de bord där det suttit barnfamiljer. Visst, barn kladdar förstås mer än vuxna med de slappa föräldrarna struntade totalt i att det låg pommes frites, ketchup, äckliga snorservetter och skinnet från korv (ja, många satt och skalade wienerkorven till barnen) över heeeela bordet. Jag hade aldrig kunnat lämna ett bord sådär. ALDRIG! Okej, kanske om det typ brann och man var tvungen att lämna byggnaden asap.

Idag kände jag mig dock lite som en sådan där mamma som jag rent ut sagt ogillar. För det första på grund av mitt hus. Som om inte 8 trappor och fyra smala dörrar för att ta sig ut till gatan är nog. Nu ligger det plötsligt fula ”prydnadsmattor” vid typ varje ingång, små tjocka mattor som vagnhjulen såklart fastnar i! Kanske är de till för att minska blöta fotspår i trappuppgången men idag kände jag att de var en direkt uppmaning till mig att packa ihop min barnvagn och flytta. Jag blev så irriterad att jag sparkade iväg en av dem. Av fyra dörrar finns det en dörr som går att ställa upp utan att man behöver lägga sig på knä och låsa fast dörren i något litet lås i golvet. Den lilla strimma av ljus i en annars ganska dyster väg ut och in ur byggnaden finns nu inte längre kvar eftersom någon har dragit ut ugglan som man kunde haka fast dörren i, från väggen. Jag tyckte synd om mig själv och oerhört motarbetad av alla som inte uppskattade mig och tog hänsyn till min (åh-så-viktiga-) mammaroll.

Så efter att ha fått den här usla starten och med känslan av att vara en stackars motarbetad mamma tog jag mig till dagens första presskontor. Det här kontoret ligger i en vacker sekelskiftsbyggnad och självklart var dörren liiite för smal för min vagn. Bakhjulen (bredaste delen på vagnen) gick preciiiiis inte in och vagnen fastnade! Ute på gatan stod två personer som ville in och inne i byggnaden en som ville ut. Och så var det jag då. I mitten som blockerade ingången/utgången men min barnvagn. De försökte hjälpa men det fanns liksom inte så mycket att göra. Jag ursäktade mig, skratta nervöst fast jag grät inombords och tryckte sedan vagnen med all min kraft framåt så den skuttade ut på gatan och i princip på kvinnan som stod där ute och vänta på att få komma in. Lyckligtvis kunde man öppna den andra dörren med hjälp av en spak på insidan, tråkigt att jag inte såg den ett par minuter innan men bättre sent än aldrig. Tog mig in. Studsade upp vagnen för åtta trappsteg (Sorry, Frans!) och låste fast den utanför hissen, för i den kom knappt jag in. Efter det här lilla äventyret begav jag mig vidare till Story hotel där jag åt lunch idag och även igår, då med min kompis och före detta kollega Nathalie, för att känna mig lite välkommen och i gemenskapen. Story hotel är nämligen extremt barnvagnsvänligt, säkert till många gästers stora missnöje. Cirka tio barnvagnar räknade jag till och rullade nöjt vagnen nerför rampen till borden. Valde ett bord långt in i lokalen så jag skulle kunna mata Frans utan att eventuellt irritera matgästerna, hehe. Käkade en wrap och läste nya Bon som jag köpte på grund av ett omslag i världsklass och matade Frans som sovit som en liten rund sten i vagnen. När vi skulle gå hade det plötsligt gått från ”innan lunch” till ”mitt under lunch” och alla borden mellan mig och utgången var fullsatta. Om man kunde smita ut med vagnen utan att behöva be folk att resa på sig? Nej. Jag gjorde ett litet försök men efter att ha fastnat i stol nummer ett kände jag att det inte var värt det och frågade försiktigt om alla hade möjlighet att resa på sig. De gjorde det såklart men jag inbilla mig förstås att det var högst motvilligt och tyckte gott de kunde rest sig innan jag fråga. De såg ju att jag kom där med vagnen…och hon vars stol jag körde in i kände det ju dessutom. Hehe, hej, bitter-Annika!

lunch

Dagens: Club wrap och spirulinasmoothie.

Annars har det gått väldigt bra idag. Fyra presskontor och en miljard komplimanger till Frans. Jag brukar säga att han ska passa på att njuta för de kommer inte vara för evigt. Jag undrar för övrigt hur länge jag kommer tycka att han är söt. Just nu tycker jag bara att han blir sötare och sötare för varje dag (timma) som går och jag fattar inte att han kan bli finare men det blir han. Men någon gång måste det ju vända eller i alla fall stanna av för vilka mammor tycker att deras 18-åring är söt? Dagens fundering.

Imorgon ska jag äta frukost hos Gina tricot och därefter blir det H&M och Molino Pr. Skulle gått till Gina idag men hann inte. Delvis  på grund av att jag satt fast med vagnen i dörren i tusen år…

En dag på stan

Nu ska jag och Frans gå ner på stan där vi ska besöka ett gäng presskontor. Jag brukar gå dit när jag ska låna kläder till modejobb och eftersom vi åker till Miami om exakt 2 veckor (minus en dag) så har jag nu börjat leta kläder till de sex olika plåtningar som jag ska göra på plats. Det finns många presskontor i stan och jag brukar besöka ett tiotal och ringa in kläder och accessoarer från ytterligare några stycken. Stylister lånar kläder där, plåtar dem och skickar sedan tillbaka dem. En vanlig fråga är om jag får behålla det jag plåtar. I wish säger jag bara. Men då hade man inte kunnat bo i den här lägenheten på grund av alla kläder…

Så det är dagens plan. Fyra kontor (brukar gå till fler när jag är ensam men nu blir det nog lagom.) Tar med mig Babybjörnen eftersom jag vet att vissa ställen saknar (vagnvänlig) hiss. Igår när jag var på Modin Åkerlind släpade jag upp liggdelen och Frans vaknade såklart precis när vi kom in. Lyckligtvis var det några bebisglada tjejer som utan övertalning höll honom medan jag plockade ihop det jag skulle ha.

Kan inte alltid räkna med den lyxen.

Förresten. Frans har äntligen upptäckt Sophie the giraffe. Han kan titta på henne huuuur länge som helst (även om han blir lite rädd och rycker till när hon låter, hon piper ju som bekant när man trycker på henne. Som en hundleksak typ.) Igår pussade jag på henne och smackade jättehögt och pussade sedan honom med giraffen och smackade på samma sätt. Han tyckte det var sååå himla kul och skratta och log. Fredrik tycke det blev lite löjligt efter ett tag men när jag sedan gick och borstade tänderna hörde jag välbekanta smackljud från sovrummet och Fredrik som skrattade varje gång Frans gjorde det. Med andra ord. Varje gång Sophie pussa honom på munnen.

 

Hemmadag

Idag har jag inte förflyttat mig från lägenheten. Det var sol ute tidigare och jag tänkte gå ut men så började jag rensa garderoben, baka bullar, måla naglarna, kolla på ”Keeping up with the Kardashians” och däremellan har jag ammat, bytt blöjor och underhållit Frans så gott det går. Fick dessutom vår nya matta idag. Trodde det skulle ta tre veckor men det tog inte ens en! DHL-killen bar dessutom upp den till lägenheten så jag slapp sätta Frans i Babybjörnen (har fått låna en av min kompis Sanna, såå snällt!), springa ner och bära upp en matta som väger minst 20 kilo för åtta trsappor. Det hade varit så himla tungt och jobbigt… mattan kommer från Artilleriet i Göteborg, älskar den, så mjuk och snygg såklart, hehe.

bullar

Vaniljbullar!

Bullarna bakade jag eftersom jag fick så mycket vaniljkräm över från helgen och eftersom jag faktiskt gjorde den från scratch känns det inte så kul att kasta den. Bullarna blev verkligen hur goda som helst! Har ätit två och jag gjorde även två extra bullar utan fyllning som jag ska göra semlor av ikväll. Semlor med vaniljfyllning eftersom jag 1/ inte gillar mandelmassa och 2/fortfarande har vaniljkräm kvar.

Frans har sovit men nu är han vaken och ligger här och sparkar, gäspar och tittar på lampan. Som vanligt med andra ord.

frans

Zzzz…

 

 

Som sin far…

De senaste dagarna har jag hittat små, små hårstrån i babynestet och även i vår säng. Det märkliga är att ju fler jag hittat desto mindre hår är det på Frans huvud. Han går i sin fars fotspår helt enkelt. I bakhuvudet har håret skavts av och det är nu kort och lite tovigt, haha. Hoppas han får behålla lite i alla fall.

1

Frans kör nackträning…

2

…i ny pyjamas från Åhléns.

Idag tog vi en promenad till Vasastan. Skulle ätit sushi på Raw men det hade varit svårt nog att ta sig in utan barnvagn. Gick istället tvärs över gatan där det låg ett klassiskt barnvagnsvänligt café. Inte speciellt charmigt men ja, rymligt och sådär… Åt lunch med Lisa och Camilla och av Camilla fick jag en ansiktsbehandling i försenad 30-års present. Lycka!

Tog sedan en promenad i solen (!) och sen sov Frans i över två timmar i liggdelen medan jag jobbade. Hurra! Nu har han inte sovit sedan dess och har varit smågnällig i perioder, när han fått ligga ensam och inte fått tillräckligt med uppmärksamhet. Fick honom att sova en stund (gick in i det mörka sovrummet och sjöng Idas sommarvisa typ 173721 gånger) och lade honom i babynestet i spjälsängen, då kom Fredrik hem och pratade superhögt i telefon och Frans vakna förstås direkt. Haha, han reagerar verkligen på allt.

Nu har vi ätit en riktigt bra halloumisallad. Jag ska göra sallader hela veckan har jag tänkt. Har färsk kyckling, rökt lax och tonfisk på burk hemma så det blir middag i tre dagar. Är så svårt att komma på vad man ska laga så det är lika bra att planera i förväg och bara slänga ihop det sen. Samma tillbehör (sallad, tomat, majs, kalamata oliver, cashewnötter, torkade tranbär, mathavre, citron, olivolja, balsamicodressing och avokado) bara att byta ut proteinet. Till tonfisk lägger jag till ägg och mozzarella. Man blir verkligen mätt men det känns ju som hälsosam mat. Jag kompenserar för chipsen jag åt till mellanmål. Typ.

 

Hej handen!

Under förra helgen och framför allt under den senaste veckan har Frans upptäckt att han har en hand. Han tycker att den är himla rolig och kan stirra på den huuuur länge som helst. Ofta stirrar han väldigt intensivt ch ja, det händer att han skelar och ibland även slår sig i ansiktet med sin egen knutna näve. Då skriker han till av frustration och börjar om från början. Om jag kan sitta och titta på det hela dagen. Utan problem.

f1

f4

f3

Nu kollar jag på Bachelor, som alltid på söndagkvällarna. Älskar det!

Sen sist…

Godmorgon! Eller lunch. Jag vet inte varför men plötsligt har det gått två dagar utan att jag bloggat. Skulle verkligen behöva fixa ny plattform så jag kan blogga från mobilen, mycket roligare och enklare. Sedan i torsdags har jag bland annat hunnit äta en helt galet god avsmakningsmeny på Farang, Fredriks bror fyllde 40 så vi gick dit och drack bubbel och käka en lyxigare variant av thaimat. Mums. Om ni ska gå dit kan jag dock rekommendera er att ta det lugnt med riset. Jag blev typ mätt efter fjärde rätten men insåg att jag då fått i mig typ tre rätter ris. Men jag gillar ris, så himla gott. Till mat alltså, bara för sig, inte så kul.

4

Mina macaroner med lemoncurd.

I fredags fick Frans hänga med mig på sin första plåtning. En ganska liten och kort sådan men ändå. Han sov dock i princip hela tiden, gick sedan hem och bakade macarons. Om det hjälpte att äggvitan stått framme under natten? Nej. Det kändes inte som det gjorde det minsta skillnad, inte heller att de där mandlarna legat på tork i typ ett dygn, men resultatet blev helt okej. Smaken var bra och konsistensen extremt porös. Inte så kompakt som vanliga macaroner (och resultatet jag var ute efter) Nästa gång ska jag inte snåla med karamellfärg (damn you ”8 sätt som gör att du alltid lyckas med dina macaroner” och punkten: färga med lite vätska.) Hade önskat en härligt citrongul färg och fick något som påminde om lätt ugnsbränd hud, men lite florsocker, citronmeliss och alkohol till gästerna gjorde att färgen inte hamnade i direkt fokus.

Fredagkväll tillbringade jag i soffan och framför Let’s dance. Ska jag vara ärlig så ville jag se för att Kenza är med. Har ju träffat henne några gånger och varit i Dubai med henne, inte för nöjesskull tänkte jag skriva, men det var på grund av en jobbgrej faktiskt, plåtade omslag till SOLO och tre modeserier. Så då är det ju roligare. När man har en relation till personen. Vilket jag väl egentligen inte har. MEN. Jag ville helt enkelt se henne dansa och kände på mig att hon skulle vara duktig, vilket hon var! Och snygg förstås!

2

Miniprinsesstårtor utan lock. Dock med hemmagjord vaniljkräm.

3

Apelsinjuice till minna proggo-vänner: Johanna, Angelica och Hannah.

1

Min fantastiskt fula rulltårta med icke synligt mönster ovanpå… Nästa gång ska jag skära dem i större bitar eller inte skära dem alls.

Igår stod Fredrik och jag i köket från klockan 10.00 och framåt. Bakade rulltårta med Philadelphiafyllning, testade att göra mönster på rulltårtan med en specialgjord chokladkräm som jag frös innan jag hällde över kaksmeten, det syntes dock inte när jag skar upp tårtan och allt blev en jäkla röra av rosa och brunt men den blev god. Sen gjorde vi miniprinsesstårtor och tänkte täcka dem med sockerpasta. Det var ett helvete ska jag tala om. Fattar inte hur alla kan göra så fina tårtor och figurer när vi inte ens kan kavla ut den på en bänk! Så på grund av tidsbrist blev det prinsessbakelser utan klädsel. Men de blev riktigt fina och faktiskt också goda. Frans sov stor del av ”festen” men tittade upp ibland för att motta koplimanger. Han verkar inte störas av att det är mycket folk och ”oväsen” runt honom utan somnar utan att skämmas mitt i ett samtal. Jag hade pumpat ut mjölk för att slippa sätta mig och amma med trettio personer som ointresserad publik och på kvällen gav vi honom en portion ersättning. Inte för att jag druckit extremt mycket men Fredrik har läst om hur barn kan fatta tycke för alkohol senare i livet om de fått känna smaken eller om det var lukten (eller både och) från modersmjölken. Ingen idé att tjata emot. Ersättning när jag druckit är ju inte hela världen. Hade vart en sak om jag var alkoholist och drack varje dag. En heeelt annan sak, på flera sätt.

Hade i alla fall en supertrevlig dag och med kompisar som droppade in under eftermiddagen, kände dock att jag inte hann prata så mycket med alla, eller någon (fick himla fina presenter och massa blommor) och när det hela var över vid 19.00 gick jag och Fredrik samt en sovande Frans med Erik och Maria till Mooncake borta på Bergsgatan och käkade thai. Kan verkligen rekommendera den restaurangen. Har bara ätit där tre gånger men maten är tipptopp och personalen likaså. Inte som Farang men absolut värt att testa. Betydligt mycket billigare är det ju också.

maria

Frans med sin kompis Maria.

Idag har vi sovit ut och Frans sover fortfarande (!) Fredrik kör sin bror till Arlanda eftersom han och flickvännen åker till Koh Samui i två veckor. Inte alls avundsjuk) Själv ska jag jobba lite. Nu har du fått en ordentlig uppdatering vare sig du ville eller inte.