Helgförberedelser

Säga vad man vill om Macarons men det är utan tvekan ett av de finaste bakverken…

På lördag kommer ju några kompisar hem till mig och jag ska bjuda på ett försenat födelsedagsfika. Tänkte först köpa tårtor men sen kom jag på att jag kanske ska baka själv istället (de som kommer blir väl rätt besvikna nu om de läser det här…) Jag älskar att laga mat och tycker det är ganska skoj att baka, det hade såklart varit roligare om jag var bra på det… men jag ska öva. Practice makes perfect osv. Har testat att baka macarons en gång, de blev goda men såg rent ut sagt för jävlig ut. Jag vet dock vad jag gjorde för fel: jag vispade för mycket efter att jag inte vänt ner mandelmjölet i äggvitan. Jag hällde bara i allt på en gång och körde på för full fart i bakmaskinen, resultatet blev en rinning smet som flöt ut över halva bakplåten. Tillslut fick jag grädda den genom att hälla den i små muffinsformar för att åtminstone formen skulle bli okej. Men nej, det var inga höjdare tyvärr. Så nu testar ja igen och är betydligt mer förberedd. Har fixat äggvita som ska stå rumstempererat till imorgon och skållat mandlar som just nu ligger och torkar på papper. Det ska de göra hela natten och imorgon ska jag mixa dem till finfint mjöl. Bara så ni vet, det är inte mina ord när jag skriver om att rumstemperera äggvita och torka mandlar över natten. Jag har läst det på någon av alla ”macarons for dummies”-sajter jag kollat runt på. Min favorit hittills: ”8 tips som gör att du alltid lyckas med dina macarons”. Ni hör ju, det kan ju inte gå fel!

Frans  ligger här och snarkar nu. Ibland låter han såå mycket när han sover, snarkar, suckar, frustar, grymtar och pustar. Skönt att veta att han lever i alla fall.

Tidigare idag pratade vi (jag, Frans filmades mest) på Facetime med min kompis Anna i Oslo. Jag ringde upp henne och kom helt fel. Två killar svara och de satt och skratta åt mig när jag fråga saker som: ”Är Anna där?” och ”har ni tagit Annas mobil?” Tillslut sa de: Du har nog ringt fel. Det finns ingen Anna här och vi känner inte igen dig.

Jag skicka ett sms till Anna som ringde upp. Känns inte som jag kommer ringa henne igen på ett tag. Ja, det var bara en liten parantes. Ville bara berätta för någon om den hemska upplevelsen. Frans verkar inte bry sig.

Bärsele för nyfödd

Innan Frans kom köpte vi en bärsele från Babybjörn, kollade inte om den var anpassad för nyfödda eller hur länge man kunde ha den. Vi väntade ganska länge med att använda den och nu när vi väl använde den ofta upptäckte vi att den var för liten. Maxvikten var sex kilo och den par ju ”lill”-Frans passerat. Så nu är det bara att göra sig av med den och köpa en ny. En som fungerar lite längre. Med facit på hand skulle vi från början gjort lite research och köpt en sele som fungerade från nyfödd upp till typ 14 eller till och med 20 kilo. Det finns bland annat den här från Ergobaby. Lite dyrare än den vi köpte men om man tänker på hur länge man kan använda den så är det ju plötsligt ett väldigt bra pris… Vi blev ju tipsad om Ergobaby av barnmorskan, det och bärsjalen, eftersom den kunde vara mer skonsam för bebisens höfter men hade ju redan köpt en Babybjörn och tänkte väl att det inte kunde vara så farligt. Vilket det i och för sig inte verkat vara men vi hade ju kunnat använda selen längre. Kanske dock blir en Babybjörn till, den var ju väldigt smidig och nu har jag ju lärt mig hur den fungerar…orkar inte lära mig ett nytt sätta-fast-system, hehe.

Men om ni inte har bebis än är det ett tips, att köpa en lite dyrare bärsele som håller från start till ja, drygt ett år och inte en som du endast kan njuta av i två månader…

barsele-baby

Garderobsrensning

Om allt går som planerat kommer vi sälja vår lägenhet under året. Blandade känslor men överlag positiva. Vi har ju ett projekt på gång men det är inte släppt ännu så vi avvaktar och jag hoppas verkligen att det ska gå att få skisser och framför allt priser under nästa vecka. Vi ska även kolla på ett nybygge som ligger lite utanför stan, eller inte stan egentligen. Utanför tullarna. Det känns dock som ett stort steg men om ett och ett halvt år då det är inflyttning så kanske det känns mer okej än vad det gör just nu. Men ja, det som kommer här på Kungsholmen är utan tvekan det jag är mest sugen på just nu. Eftersom jag kommit in i flyttankar tänkte jag redan nu börja rensa här hemma. Skänka bort och sälja massor! Vi får låna Fredriks bros bil i två veckor då de åker till Thailand (jag hade en liten Toyota aygo men sålde den nyligen, min första och enda helt egna lilla bil, buhu!) och då kan man ju passa på att lämna grejer och kasta saker man inte orkar släpa på. Det jag är mest sugen på just nu är att göra en rejäl utrensning i garderoben. Det är totalt kaos där och jag använder enbart det som ligger överst… Planen är att lägga undan plagg jag vill spara och sedan skänka och sälja resten (ja, förutom det jag ska behålla och ha på mig förstås…)

Sen ska jag skriva  göra en lista på saker jag vill och behöver (behöver dock inget mer, det vet jag redan nu, men saker som jag vill ha då…) och sen hålla mig till den listan! Och om jag skulle hitta något som jag bara ”måste” köpa… får jag ta det då. Visste låter det som en bra plan? Hehe, vi får se hur det går.

garderob2

Bilder: Pintrest (gick med idag, sååå mycket fina bilder det finns, blir helt galen och vet inte var jag ska börja. Har aldrig fattat grejen innan men har en känsla av att jag kommer hänga där lite då och då…)

Leksaker för bebis

I Göteborg bytte mamma och pappa (vi med såklart) Frans blöjor på den diskbänk i tvättstugan där både jag och min syster tillbringat många blöjbytartimmar när vi var bebisar. Ovanför bänken hänger ett skåp och på undersidan av skåpet har mina föräldrar klistrat upp färgglada klistermärken (dåtidens mobil). Bland annat ett med Mimmi som äter en klubba och Kalle anka. Frans älskade verkligen de där bilderna. Han log, skratta och pratade med dem varje gång hand lades på skötbordet. Jag och Fredrik fick lite dåligt samvete över att vi inte har någon mobil över skötbordet här hemma så vi ska köpa asap. Tidigare har det inte känts så viktigt men nu när man märker hur han reagerar vill man ju såklart att han ska ha så mycket som möjligt att titta på. Jag har förresten härt att man ska vänta med TV, ipad osv så länge som möjligt och jag ska verkligen försöka. Jag vill inte att Frans ska sitta med en ipad i knät varje vaken minut från att han är 6 månader. Men jag kanske ändrar mig sen när jag inser hur smidigt det är…hehe.

Sen märker jag att han gillar sin gosedjurskanin mycket mer nu än vad han gjort innan. Han brukar ligga och krama den i vagnen.

Skip-hop

Mobil med djurfigurer från Skip hop/Babyshop.se

Idag har Frans och jag vart på stan, gick mest runt och strosa och stannade för matpaus och blöjbyte i Mood-gallerian. Frans har haft svårt att sova och har vart glad och gnällig om vartannat men nu sover han i babynest i soffan. Gav honom lillfingret och lade mig bredvid och pussa honom på kinden flera gånger, då somna han, antagligen för att bli av med mig, men jag bryr mig inte. Det funka ju i alla fall!

Tillbaka i Stockholm

Igår kom vi hem till Stockholm. Och tågresan gick bra, Frans va lite gnällig men jag tog med honom till restaurangvagnen och då somnade han. Bytte för övrigt in mina SJ-Prio poäng och de var värda en påse Ahlgrens bilar. Har varit medlem sedan 2008. Tacka vet jag NK-klubben, där får man i alla fall lite utdelning. Och H&M. Sa jag att jag fick värdecheckar för 650 kronor på H&M häromveckan? Det är sant. Det motsvarar 10 000 kronor! Så jag har med andra ord shoppat för 10 000 kronor på H&M under 2013. Lite ångestframkallande helt klart. Jag skyller helt och hållet på Frans och Isabel Marant.

Frans har under den senaste tiden kommit in en fas som jag verkligen uppskattar. Han äter vid 23-tiden, somnar strax därefter och sover några timmar, vaknar, äter och får ny blöja och somnar om. Vaknar ytterligare några timmar senare och äter igen och somnar. Sover till Fredrik går upp och går till jobbet och äter ytterligare en gång innan han somnar om. Det gör att jag får sova massa plus att jag hinner göra saker under morgonen. Idag betalade jag bland annat Frans barnförsäkring. Tog en från Länsförsäkringar som jag också har och har haft sedan jag var liten. Och köpte en matta på Artilleriet som vi tänkt köpa länge men aldrig gjort. Har även googlat recept eftersom jag ska baka till på lördag då jag bjudit hit lite vänner (som Fredrik sa till mina föräldrar: hon är inte nöjd med födelsedagspresenterna hon redan fått) Men det är jag. Verkligen. Men det är ju kul att fira lite när man ändå fyller 30 år, så det blir bubbel och tårta under eftermiddagen. Så beställde jag mat från Mathem för att slippa släpa upp mjöl och så vidare till lägenheten och när jag var klar vaknade Frans och jag ammade och badade honom sedan i bubbelbad. Såå mysigt. Tyckte han alltså. Jag brydde mig inte så mycket. Hehe. Han gillar verkligen att bada! Första gången vi badade honom skrek han som om vi sänkt ner honom i en isvak. Tror vi fega lite med badtemperaturen. Var väl oroliga över att det skulle bli för varmt nyblivna föräldrar som vi var. Men nu när vi är ”veteraner” kör vi 38, 39 grader och det fungerar utmärkt. Jag tvättade jättenoggrant mellan alla veck (så äckligt men det kan ju verkligen samlas smuts där) och tvätta håret med schampoo och avslutade det hela med en babyoljemassage. Han skratta och höll kvar mina händer när jag massera hans mage. Sen somnade han om så nu ligger han är och snusar. Tänkte gå ut och gå men väntar kanske ett tag…

sophie-the-giraffe-hudvard-2

Var ju på lanseringen av Sophie the giraffes nya hudvårdsserie för några månader sedan. Har dock inte använt produkterna jättemycket förrän nu. Ibörjan badade vi Frans i enbart vatten. När de kom till Sverige såldes de endast på NK och i utvalda babybutiker idag finns de även på Apoteket.

 

 

 

 

Tillbaka hos Frans

Åh, vad mysigt det var att få träffa Frans efter två barnfria dagar. Han blev faktiskt glad när han såg oss och log och jollra. Enligt mamma och pappa har han inte varit lika ”intresserad” av dem. Känns ju alltid lite kul att veta att man inte är totalt ersättbar. Frans har nu fått amma, tror han saknat det, och sovit i två timmar. Gud, vad härligt det är att få träffa honom igen, han är bäst!

Nu ska vi äta räkmackor framför Melodifestivalen. Jag är verkligen inget schlager-fan. Eller av Melodifestivalen ska man kanske säga eftersom schlager numera bara är en liten del av det hela.

 

Hej från Göteborg!

Att lämna Frans hos mina föräldrar för att kunna hänga på ett bättre hotell i två dygn var en fantastisk idé förutom en sak: Jag saknar honom verkligen. Jag trodde inte jag skulle göra det eller inte så mycket, men jag har kollat på bilder på honom och filmklipp hur många gånger som helst sedan jag kom hit. Har även ringt mamma på eget initiativ flera gånger bara för att ”kolla läget”: Vad hon göra, hur hon mår, vad FRANS gör och hur HAN mår. Men han mår bra och det han verkar göra är att sova, äta, bli omkringrullad i vagnen och uträtta naturliga behov. Same old, same old. Men det är spännande att höra i alla fall.

annika

Jag fyllde ju 30 igår och avslutade dagen med tårta i sängen.

Men okej, vi har det verkligen extremt bra här på hotellet. Eftersom det varit massa strul med hotell- och spabokningen blev vi uppgraderade till ett deluxe rum på 40 kvadrat med gigantiska fönster och fem meter högt i tak med utsikt över Drottningtorget. När vi sedan upptäckte att rummet var dåligt städat och det låg matrester på golvet och två smutsiga handdukar bakom soffan (!) fick vi ett gäng chokladtryfflar och en flaska skumpa också. Jag hatar verkligen att klaga. Hatar. Ber typ om ursäkt innan om jag ska ge någon form av negativ kritik. Men Fredrik är inte lika mesig så  han sköter snacket och jag nickar tyst men instämmande bredvid.

norda-bar

Gårkvällens middag på Norda bar & grill på vårt hotell. 

Sedan vi kom hit igår vid 14.00 har vi hunnit äta supergod lunch i hotellets restaurang, badat i en 35-gradrig utomhus pool med superutsikt över hela Göteborg, fått massage, ätit pulled pork, druckit Prosecco och rödvin, sovit en hel natt* ätit grym hotellfrukost, gått runt i stan och planerat inredningsinköp, ätit billig sopplunch, druckit bästa kaffet, fått ansiktsbehandling, badat på relaxavdelningen och suttit i en ångbastu. Sist men inte minst så åt vi världens godaste middag (tidigt) ikväll på Hello Monkey. Alltså det var heeelt fantastiskt. Har testat restaurangen i Linnéstan och den var tipptopp men dagens meny var nog ännu bättre. Beställde in flera olika rätter och delade på dem, avrundade med två desserter: kokossorbé med mangosallad och spunnet socker och banan och choklad i någon typ av degknyte ihop med vaniljglass med rostad kokos. SÅ. MÄTT och SÅ. SJUKT. NÖJD! Har ni vägarna förbi Göteborg, testa! Bra priser också. Men det är det typ överallt jämfört med vår ära hemstad. Nere i lobbyn kör de AW mellan 17-21 med bubbel (och öl) för 49 kr/glaset. Försök hitta det i Stockholm. Det går liksom inte. Inte ens på en av Fridhemsplans mindre lyxiga pubbar…

annikafredrik

Känns lite konstigt att gå runt i badrock och tofflor på ett fem stjärnigt hotell.

clarion post

Imorgon ska jag träffa min kompis Becca och ta en kaffe och sen ska jag och Fredrik gå på bio innan vi åker hem till mamma och pappa.

* Jag kan ju inte sova en hel natt på grund av brösten. Måste verkligen tömma dem var fjärde timma och i natt pumpande jag ut inte mindre än tre gånger. Det blev mycket mjölk. Pappa kom faktiskt in till stan förut och hämtade flera flaskor som han tog med hem till Frans. Tänkte att det kunde vara bra att minimera ersättningen och det känns inte helt bra att hälla ut en halv lite duglig bröstmjölk. Det är ju ändå mat…

Åka tåg med en bebis…

Nu är jag hemma hos mina föräldrar i Göteborg, jag och Fredrik ska snart åka in mot stan och Frans har precis ätit och ligger utslagen över Fredriks axel och försöker rapa.

Vi åkte ju tåg igår, Frans första resa och ett miniprov inför Miami-resan, hehe. Vi hade ju en hel del packning. Min väska, Frans väska, Fredriks väska, skötväska, min dator, Fredriks dator, babynest, min handväska (som egentligen är en ryggsäck) babyskydd och såklat vagnen. Phu! Jag gick till centralen ungefär en timma innan tåget skulle gå. Köpte mackor, dricka och en supergod chokladboll på Gateau. Insåg att jag varit ute i lite för god tid och fick stå och vänta ett bra tag i rusningstrafiken. Jäklar vad det är folk på centralstationen runt 16.30… (ingen stor överraskning)

Vi hade bokat plats i första klass vilket var tur för det fanns typ ingenstans att ha vagnen och liggdelen. Frans fick ligga i liggdelen vid våra fötter och i andra klass tror jag inte det är lika stort benutrymme, eller har jag fel? Det gick i alla fall bra att få plats men jag gjorde världens dummaste grej preciiis innan tåget började rulla…

När vi satt oss insåg jag att jag saknade min ena handske. Reste mig upp och kollade på golvet och i gången, gick fram till dörren och såg att den låg ute på perrongen. Tågvärdinnan hoppade ombord på tåget efter att ha vinkat och gett klartecken att alla var ombord och tåget kunde börja åka, men jag kände ändå att jag skulle hoppa av för att hämta handsken. I samma sekund som jag landade på perrongen ångrade jag mig. Tog snabbt upp handsken och hörde hur dörrarna började stängas när jag snabbt tog mig in i vagnen igen. Alltså hjärtklappningen. Tänk om dörrarna hade hunnit stängas (det handlade om cirka 2-3 sekunder!) innan jag hann på. Hej då Fredrik, hej då Frans och ja, min plånbok och mobil och även hemnycklarna som låg i jackfickan som hängde vid min stol. Satt och hade ångest en stund. Dumma, Annika du gillar ju inte ens de där handskarna…

Annars gick det bra att åka. Frans sov, vaknade och åt, satt i mitt knä och tittade lite och somnade igen. Vi fyllde typ hela bagagehyllan med våra saker och stuvade in vagn och babyskydd så gott det gick. Har aldrig tänkt på vad folk som åker tåg med bebisar gör med alla grejer. Härliga tider… Men tack Brio för oändliga minimeringsmöjligheter! Vår vagn kan verkligen bli huuuur liten som helst och tar man dessutom bort hjulen blir den platt som en pannkaka. Tjockpannkaka.

Nu ska vi säga hej då till Frans och åka in mot stan. Mamma har pluggat på hela morgonen för att kunna hålla Frans vid liv tills dess att pappa kommer hem ikväll (och förhoppningsvis resten av helgen också, hehe…)

 

Idag åker vi!

Nu är det mesta packat. Det blir ju onekligen en hel del extra när man ska resa med en liten bebis. Vagn, babynest, bärsele, kläder, filt, flaskor… listan kan göras lång. Fredrik tog med sig det mesta så tar jag med mig det som är kvar sen och så möts vi på centralen. Jag som alltid brukar komma till tåg i absolut sista sekunden och springa allt jag har genom t-centralen (ser det som en sport: hur länge kan jag vänta innan jag måste åka…) tänkte att jag skulle vara ute i god tid för en gångs skull. Stressa med Frans eller missa tåget känns som två saker jag inte vill råka ut för.

Frans har för övrigt sovit som en stock i natt. Jag fick väcka honom för att han skulle äta. Kändes som brösten skulle gå sönder  och pumpen låg i diskmaskinen, smutsig! Anledningen till att han sov så bra var nog för att han inte sov någonting igår. En timma när vi var ute och gick på morgonen men sen var han vaken i princip heeela dagen. Och gnällig förstås eftersom han egentligen inte var speciellt pigg utan snarare supermegatrött. Men att somna? Nej, det kändes inte så kul. Jag var trött på kvällen, helt slut och kände mig typ nedstämd. En lugn bebis är inte alltid ett givande sällskap men en ledsen bebis är det sannerligen inte. Hann tvätta massa och äta lunch men verkligen inget annat.

Nu sitter jag här framför datorn och har käkat frukost medan Frans sitter här och hickar i Baybjörnen.

Om det ska bli skönt att åka ner till Göteborg? Oh, jaaaa!

Bästa middagssällskapet

Igår var tvillingarna Lagergren här och åt middag. Alltså de två är utan tvekan två av de roligaste (och sjukaste) jag känner. Angelica jobbade på tidningen SOLO G när jag kom upp till Stockholm för sex år sedan. Jag skulle göra praktik på tidningen i tre månader och kände inte någon i stan. Angelica var så annorlunda mot alla jag kände, fast på ett bra och extremt roligt sätt och hon blev min första Stockholmskompis och vi umgicks typ jämt. På jobbet, efter jobbet och nästan alltid hela helgen. Är fortfarande så himla glad att vi träffade varandra, hade vi inte gjort det hade jag inte alls trivs så bra här uppe som jag gjorde. Lämnade ju Jönköping där jag pluggade och typ även min dåvarande pojkvän (inte för Angelica specifikt) för att kunna stanna kvar i Stockholm och jobba på tidning. Det jag typ drömt om sedan jag var 12 år gammal. Jessica som alltså är Angelicas tvillingsyster träffade jag inte helt otippat via Angelica. Minns att jag tyckte att det var så lika så att det var helt omöjligt att se skillnad på dem. Det gör jag verkligen inte längre. Även om jag förstås ser vissa likheter, är ju inte helt dum i huvudet. Jessica och jag åkte sedan och jobbade tillsammans i Norge där jag redan hade jobbat två somrar innan. Tjänade massa cash och när sommaren var slut började jag jobba på SOLO.

angelica ochjessica

När jag umgås med Jessica och Angelica känner jag mig nästan sugen på att köpa ett radhus på deras gata. Japp, de bor typ grannar sedan de lämnade stan. Hade vi bott där hade man ju kunnat hänga jätteofta. Angelica ska dessutom få en liten bebis i sommar och då kommer Frans vara tillräckligt stor för att jag ska börja sakna de där pyttesmå fötterna och minimala små händerna. Men det gör jag typ redan, haha. Men nej, jag ska inte ge efter för tillfälliga lustar. Mitt och Fredriks lägenhetssökande har lagts lite på is. Vi inväntar ett nybyggnadsprojekt här på Kungsholmen och den här gången ska vi inte tänka i hundra år och vela som vi alltid gör: ska vi, ska vi inte, ska vi, ska vi inte bla, bla, blaaaa utan bara göra det. Om vi har råd. Okej, vi får tänka på det en liten stund. I mars ska lägenheterna släppas och jag hoppas på rimliga priser, låga månadsavgifter och fred på jorden typ.