Charmen med Lucia är borta

Läste precis att Åhléns valt att ta bort ”den uppmärksammade Lucia-bilden”. Det finns så mycket att säga här och jag vet knappt vad jag ska börja. Men för att redan nu summera alla tankar så kan jag bara säga ”Fy fan. Fy fan för vuxna människor som ger sig på ett litet barn som utan att föreställa sig konsekvenserna gick med på att ta på sig en krona och ett nattlinne för att symbolisera Lucia i en reklamkampanj för Åhléns inför Luciafirandet. Fy fan för dessa vidriga, vuxna (!?) människor.

Det första jag tänkte när jag såg den här bilden var ”Wow, vilken jättefin bild och vad härligt att de inte är en blond tjej som symboliserar Lucian”. Tanken på att folk skulle rasa slog mig inte ens. Självklart är det inget fel på en blond tjej men jag hade förmodligen inte höjt på ögonbrynen. En blond tjej, eller tjej över huvud taget, med långt hår och luciakrona har jag sett många, många gånger förut. Fint men inte nytänkande.

Bilden väckte en så kallad ”harstorm” och människor skrev öppet om hur hemskt det var att en mörkhyad pojke skulle symbolisera Lucian. ”Denna fina, svenska tradition”. Bara där faller ju hela resonemanget platt för som ni alla säkert vet så är Lucia inte ett svenskt påhitt. Precis som Halloween, julafton, påsken eller till och med nyår, så är det här inget som svenskarna själva uppfunnit och tagit patent på.

Jag tycker inte att man kan klandra Åhlens för att de inte förutspådde reaktionerna då de castade det här barnet till plåtningen. Man vill ju inte tro att människor kan vara så hemska, det gäller liksom en julreklam för barn!

Jag förstår till hundra procent att bilden plockas bort nu. Och jag förstår också att det inte är Åhléns som fegar ur. Det är självklart att barnets föräldrar vill ta bort bilden för att deras son inte ska behöva ta emot ännu mer hat. Jag blir så jävla ledsen när jag tänker på hur pojken måste känna sig och även föräldrarna som säkert klandrar sig själva ”vi borde inte gått med på det här utan insisterat på att han skulle vara tomte istället”. Alltså, det är så hemskt! Hade det här gällt Frans vilket det såklart skulle kunnat ha gjort, (pojke med utländskt utseende) så hade jag tvingat Åhléns att ta bort bilderna så fort jag märkte att folk började skriva rasistiska påhopp och kommentarer om Frans utseende. Självklart kan man inte tycka att alla barn är söta, så är det och när man visar upp sitt barn offentligt får man tyvärr kanske vara lite beredd på att folk någon gång läggen en negativ kommentar och förmodligen snackar med sina kompisar om barnets utseende, hemskt ja, men ändå så sant! Men när det blir den här typen av kommentarer finns inga ursäkter. Jag tycker det är trist och tragiskt att samhället ser ut såhär och jag mår dåligt när jag tänker på hur det sitter folk och hatar oskyldiga barn på det här sättet. Det har såklart kommit otroligt mycket kärlek och fina kommentarer också men som alla vet så känns en negativ kommentar mer än 10 positiva. Sorgligt men sant.

Tycker så synd om den berörda familjen. Vilken känsla att behöva be om att plocka bort en bild de säkert älskade för att deras barn fick så mycket vidrigt hat riktat mot sig. Som sagt, är man själv förälder kan man ändå föreställa sig ungefär hur det skulle kännas. Fy fan.

Lyxlunch med Samsoe samsoe

Idag var jag på restaurang Hillenberg och åt en helt magisk lunch! Ja, ni ser ju!

Har även hunnit ta en kaffe med Henrietta som jag egentligen bara träffat lite snabbt två gånger men som skrev och fråga om jag ville ses i veckan. Så bra initiativ! Var jättetrevligt och vi snackade om PR, tidningsbranschen och frilanslivet. Henrietta ska börja jobba för IvyRevel nästa vecka. Tycker det är så kul att hon bara kände att hon ville prata med mig mer efter att ha sprungit på mig ett par gånger, och hörde av sig. 

Nu ska jag sova!

Bästa bebisspråket


Frans pratar nog fortfarande så kallat bebisspråk men det blir bättre och bättre för varje dag och det kommer hela tiden nya ord och framförallt meningar. Jag tycker SÅKLART att det är supergulligt. Många ord och fraser har han garanterat snappat upp från mig: ”Vi går och tar bussen, ja! det gör vi” sa Frans entusiastiskt idag när vi gick från förskolan. Typiskt en sådan sak som jag brukar säga för att göra honom mer pepp på det vi ska göra. Om bebistiden var den mysigaste så är tiden nu den roligaste. Jag önskar att jag mindes alla gånger Frans fått mig att skratta och vad han sa för att göra det men det gör jag inte. Har flera gånger tänkt att jag ska skriva ner saker. Borde verkligen börja med det… Man tror ju att man ska komma ihåg allt, åtminstone det allra viktigaste och roligaste men jag minns ju knappt vad han sa vid middagen idag! Roliga är han i alla fall och när vi ringer mina föräldrar är han mycket bättre på att besätta saker. Tidigare sa han alltid ”titta båten” och fick samma rundtur på pappas modellbåt som han fått tusen gånger innan. Det blev liksom en rutin att han frågade efter olika saker i tur och ordning. Nu vill han ofta att vi ska ringa mormor på FaceTime och senast imorse (det kommer jag faktiskt ihåg!) så sa han ”jag vill ringa mormor”. Klockan var då strax efter 07.00 och vi hade precis vaknat. Kände dock på mig att mamma sov och vi sköt därför fram samtalet till eftermiddagen.

Apropå minne så har Frans superminnet som jag aldrig fick. Han kan verkligen ta upp jättegamla saker som att säga ”Nicki köpa glass i glassbilen” för bara någon vecka sedan när glassbilen kom. Han har också stenkoll på att glassbilen kommer på onsdagar och att han fått gratis glass när han lämnat in en ”glasspeng” till försäljaren/chauffören. Nicki och Frans har köpte glass i glassbilen tillsammans men det var typ i somras! Han frågade också var brandbilen var när vi gick till förskolan imorse och brandbilen såg han och Fredrik för över en vecka sedan, dock på just den platsen påväg till föris. Så lustigt att han kommer ihåg sånt när han säger att han ska gå in på rummet och hämta en bok: ”kommer snart tillbaka, ska hämta bok” säger han och springer in, sen kommer han ut en minut senare med lego. Men det kanske inte beror så mycket på minnet utan helt enkelt på att legot såg mer lockande ut..?

Aja, nu fick jag ner lite småsaker som jag kan gå tillbaka och läsa om tjugo år. Om jag kommer ihåg att jag skrivit ner det…

Drömtårta

Den här kakan. SÅ god!

Imorse bakade jag en kaka som jag hittade på instagram via en tjej som heter Sofia Wood som är grym på att laga mat, baka och arrangera bilder på ett extremt tilltalande sätt. Älskar det kontot, utan tvekan en favorit! Mycket vegetariskt, hälsosamma mellanmål och fantastiska desserter. Har lagat mycket från bloggen men den här päronkakan är nog det godaste. Här hittar du receptet!

Kakan var väldigt enkel att göra och helt underbart god! En kladdkaka med mer knäckig smak. Serverade den med grädde med vaniljsocker i och det blev hur smaskigt som helst! 

Ikväll var ju mina kompisar här och åt middag, det var supertrevligt! Det blev mycket mamma-snack eftersom tre av oss har barn och Annika fick som dotter för sex veckor sedan. Jag kollade på lilla E och sedan Frans och kände att han var såå stor. Haha! Min lilla Frans som fyller 3 år om mindre än en vecka. Tiden går ju för fort. Vill bara pausa livet ibland.

Nya huset och tvättlördag

Tvätt-Frans. Underställ och Crocs, love it!

Igår var vi ute och spanande på huset. Vi har inte nycklarna än men var ändå sugna på att åka dit och spana. Tänkte innan vi åkte: ”tänk om vi känner nej! Vad har vi gjort? Är det här vi ska bo?” När vi kom dit. Men så var det verkligen inte! Det känns så rätt så jag fattar inte att det är sant att vi faktiskt sa få flytta in där! Möblera huset, hänga på altanen… det känns nästan för bra. Det är ju härligt att man känner sig nöjd med ett köp som kostat en mindre förmögenhet, hehe.

Igår kväll tog vi det lugnt. Kollade en film, åt lax med glasnudelsallad och tvättade lite. Inget speciellt. Och idag åkte Fredrik till Irland för att tävla i en nationell tävling för ordvitsare. Ni kanske inte visste det men han är GRYM på ordvitsar. Har alltid en på lager. Skulle gissat att han var den Göteborg om jag inte visste bättre.

Så ikväll ska Frans och jag ha middag här för fyra av mina tjejkompisar. Ska bli så mysigt! Anna är tyvärr sjuk men vi andra ska ses och äta lite risotto.

Och jag skoja såklart angående Fredriks ordvitsande. Om det är någon av oss som ska tävla i den grenen så är det JAG! Fredrik förstår typ inte ens mina ordvitsar trots att jag förklarar och upprepar den. Hehe. Nä, han och hans kollega ska tävla i ”Google Premier Partner Award”. Raw Digital är den enda nordiska byrån som är med och tävlar i kategorin ”Mobile performance” och det är lite som Oscars-galan. Om man håller på med sökoptimering alltså. Inte annars. Inte alls.

Lunch med Gina tricot och amelia

Idag var jag på lunch hos Gina tricot ich tittade på deras vårkollektion. Såå mycket fint! 

Frans förskola är stängd idag så vi har varit hemma på förmiddagen och sen har han varit på Fredriks jobb under lunchen. Vi är fortfarande här, sitter och kollar på ”Hej Jycke!” i soffan. 

Hur som helst. På lunchen var även min kompis Hannah som kommer från amelia, eftersom jag inte är på någon redaktion nu fick jag hoppa in på amelias presentation eftersom de är en av mina uppdragsgivare. Vi åt Hawaii Poke och fick en genomgång av vårens trender enligt Gina tricot. Det blir mycket denim, blommor och sportigt i kombination med dressat. Här ovan ser ni några favoriter. Glömde tyvärr filma till insta stories men fotade lite i alla fall!

Om en stund ska Frans och jag till Lindex showroom som har tomteverkstad och ja, pyssla? Barn var i alla fall välkomna så vi drar dit en sväng, säger hej och stökar ner lite.

Home sweet home

91d68a9f-64d8-42a1-ae39-18f420b9fc3f

 

Hej huset!

7c764030-ee3f-499f-811b-153145de0ac3

 

Hallen och trappor som leder till första våningen och källaren.

184310f4-4b18-44f8-ada0-9dc6028011f3

 

Vardagsrummet.

22b978af-e882-44e7-93ca-6824efa2613c

 

Ett av tre sovrum på övervåningen. Älskar det låga fönstret, där kan Frans stå och spana.

d8a36883-3d02-4a3b-a96d-5861f09e468f

 

Det stora badrummet med både badkar och dusch.

cd905cfb-8767-4ad1-85dd-10a2e9979574

 

Vårt framtida sovrum.

c87c7707-87a1-42ad-bd88-d40fffe138bc

 

Köket är inte så stort så man äter i vardagsrummet/matsalen.

Samtliga bilder: Mäklarhuset

Igår skrev vi under på det här huset. Det känns så overkligt! Men fantastiskt roligt, jag är SÅ lycklig över att vi tillslut fick köpa det.

För drygt 2 veckor sedan hyrde vi ju en bil, åkte runt och spanande och var på en visning. Visningen av det här huset i Danderyd. Det är ett parhus, helt nyrenoverat och de som köpte det gjorde det enbart för att bygga om och sälja. Vi har ju renoverat en hel del och var egentligen inte främmande för att göra det ytterligare en gång. Men så började vi kolla runt och kände bara att vi inte ville betala mängder för ett halvklart hus som dessutom skulle innebära ett temporärt boende under renoveringstiden. Men när vi kom in i det här huset den där söndagen så kände både jag och Fredrik att det här huset passar oss! Nä, det är ingen funkisdröm eller villa med havsutsikt men vi får helt enkelt bara inse att vi inte har den typen av pengar i dagsläget. Vi har kommit fram till att vi vill bo nära stan och att det är viktigast för oss just nu. Det här huset är fantastiskt och jag känner mig så glad över att jag ska få bo där!

Vi får tillgång till huset redan om två veckor men kommer flytta in först i februari då vi lämnar vår lägenhet.

Minirodini + Adidas = slut!

minirodini-adidas-sneakers

Sneakers Mini Rodini x Adidas, 799 kr.

I höstas var jag på en (supermysig) frukost hos Mini Rodnini på Södermalm. De visade då kommande nyheter bland annat samarbetet mellan Mini Rodini och Adidas. Jag blev helt kär i de här skorna! Såå fina! Gick in och kollade på Adidas nu vid 10.00 men det fanns inget spår av kollektionen. Läste nu på Mini Rodinis instagram att kollektionen tydligen släppts vid midnatt och inte klockan 10.00 så jag antar att allt tog slut jäkligt snabbt… Jag orkade inte ta mig till någon butik och köa så jag antar att det inte blir några sneakers till Frans. Lika bra det, vi köpte ett hus igår så dyra sneakers borde inte vara prio, hehe.

Återkommer mer angående husköpet snart. Bilder och så vidare. Men nu ska jag skriva lite texter som Fredrik ska använda. För det kommer jag få en kamera, hehe. Så bra deal!

Zaras hållbarhetskollektion

zara-sustenibility-1

zara-sustenibility

zara-sustenibility-2

zara-sustenibility-3

zara-sustenibility-4

zara-sustenibility-5

zara-sustenibility-6

zara-sustenibility-7

 

Bilder från Zaras hållbarhetskollektion ”Join life”.

Älskar bilderna på Sasha Pivovarova i Zaras Sustainibility-kampanj, Join life. Kollektionen är tillverkad i ekologisk bomull, tencel och återvunnen bomull. Och se hur snyggt! Tycker det känns lite Filippa K, som jag älskar. Minimalistiskt och klassiskt men samtidigt trendigt och med hög modegrad. Jag vill ha allt! Sen är såklart hållbarhetstänket ett stort plus! Jag vet att alla kläder påverkar miljön även om man återvinner och men jag tycker det är bättre att man gör något än inget. Om man nu ändå ska producera massa plagg så kan man åtminstone välja att göra delar med miljön i åtanke. Lindex är ju grymma på det, och även H&M; Gina tricot, Cubus och Kappahl är bra på ekoplagg. Tycker det är toppen att kedjorna hakar på den här trenden och uppmärksammar den på det här sättet!

Julbak

Den lilla sockerbagaren.

I lördags bakade vi pepparkakor och lussekatter. Jag köpte färdig deg på Coop och bakade en glutenfri lussekattsdeg eftersom Fredrik bestämt sig för att sluta äta gluten. Jag ger det en vecka. Han kommer hem lite då och då och säger att han hört om hur dåligt ditten eller datten är och att vi ska sluta äta det. Hur som, glutefria lussekatter blev det. Förra året tänkte jag också att vi skulle julbaka, Frans och jag. Han tyckte det var kul i cirka fem minuter, efter det gick han till TV:n, men inte innan han hade hunnit leka loss med mjölet. Såklart.

I år hade jag därför inte så höga förväntningar men tänkte ändå att jag ville baka så Frans fick testa. Och han tyckte faktiskt att det var jättekul! Eller kanske inte jättekul, men han satt lugnt och stilla och kavlade och lekte med degen i över 45 minuter. Och sedan ytterligare 15 minuter med lussekattsdegen. Det räknar åtminstone jag som succé! Det blev inte så många pepparkakor av hans lilla degklump och om jag ska vara ärlig kastade jag det som han hade lekt runt med när han var klar. Degen var då uppdelad i små klumpar och innehöll alldeles för mycket mjöl. Det är gulligt med barn som bakar men finns det verkligen någon som vill äta bakverk som små barn, och framför allt andras så barn, har bakat med sin egna små händer? Nu är ju Frans mitt eget barn, men jag äter hellre kakor jag bakat om jag ska vara ärlig. Jag hann ju baka två plåtar pepparkakor innan Frans var nöjd så det blev ganska många kakor och de blev JÄTTEGODA!  Bästa degen: Änglamarks pepparkaksdeg, se till att den får ”tina” en stund så blir den enkel att jobba med. Lussekatterna blev inte lika goda. Rätt torra om du frågar mig. Seven eleven har ju supergoda, ska hålla mig till dem tror jag…

Tanken var att vi inklusive Frans skulle få smaka på resultatet av baket men vid middagen vägrade Frans smaka på maten. Det var rökt lax som han inte ätit tidigare men han älskar ju vanlig lax. Han gjorde allt för att slippa äta och när han ändå tillslut stoppade in en bit spottade han ut den på tallriken. Vi hotade tidigt med att om man inte ens smakar på maten så får man ingen efterrätt och ja, det fanns inte så mycket att göra förutom att förklara för Frans att det inte blev någon kaka eller bulle eftersom han vägrat äta maten trots att vi förklarat vad som gällde. Ja, han blev självklart ledsen och det hade varit smidigt för oss att helt enkelt ge honom en kaka men ofta, inte alltid, försöker jag vara konsekvent eftersom jag fattar att det inte gör någonting bättre i längden att komma med tomma hot. Man ska kanske inte hota sina barn över huvud taget men det blir så ibland. Precis som mutor, ibland hör man sig själv säga: ”Om du går hem ordentligt så får du en chokladbit”. Hehe. Inte lätt att vara förälder alltså… Men i lördags när vi var hemma och inte var beroende av ett barn som skötte sig exemplariskt eller som ens var på sitt bästa humör stod vi emot. Frans släppte incidenten rätts snabbt och efter tio minuter var han som vanligt igen.

Frans var påväg att smaka på degen men gjorde det aldrig eftersom jag sa det där om man fick ont i magen om den var ogräddad. Han vet inte vad han missade… Jag gillar ju inte deg men det brukar ju barn göra.